Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
långt mer än landtmannapartiet uteslutande ett
intresse- och klassparti. I Sverige har aldrig funnits ett så
ytterligt klassparti som detta, ehuru å andra sidan
rättvisan fordrar, att det icke i sin helhet dömes efter dess
mest framskjutna högröstade del, socialdemokraterna.
Sedda ur allmän författningssynpunkt äro de
svenska partierna, som vi häraf finna, icke skickade
att vara regerande partier. Visserligen äro de
konservativa och de liberala inga starkt utvecklade
intresse- och klasspartier, men de äro dock anstuckna
däraf och dessutom alldeles för svaga, öfriga
partier äro åter genom själfva sin natur odugliga för en
sådan uppgift. Ty för att en partiregering skall kunna
funktionera till lycka för landet, måste partierna, huru
mycket deras åsikter skiljas åt i afseende på
lösningen af enskilda frågor, dock städse representera hela
landet med alla dess intressen och klasser,
icke särskilda sådana. Den första förutsättningen
för en parlamentarisk regering efter engelskt snitt,
partier som eftersträfva makten utan klassintressen, saknas
således numer i Sverige.
Men härtill komma andra omständigheter, som
ställa det svenska partiväsendet i en alldeles särskild
dager. Den främsta af dessa är, att vår författning lika
litet som den amerikanska är afsedd för en
partiregering. Maktens delning på skilda händer, som är
författningens grundlag, förliker sig omöjligen med
flertalsstyre af och genom ett parti. Däraf följer, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
