- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
27

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Anacharsis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Anacharsis — 27 — âne


Anacharsis, hist. Anakarsis.


anachorète, anakoret (ensling).


anachronisme, anakronism (fei mot tidsföljden).


Anaclet, hist. Anakletns.


anaconda, zool. afguda-, jätteorm.


Anacréon, hist. Anakreon.


anacréontique, a2. anakreontisk.


anagogie*, ® extas.


anagogique, a.2 mystisk.


anagramme*, anagram.


anal, ~e*, a. anat. anal-.


analectes, rn. pl. valda stycken ur författares arbeten,


analeptique, a.2 (s. m.) läk. stärkande [medel],


analogie*, analogi, en viss likhet, motsvarighet, öfverensstämmelse, likställighet [avec med]; matern, proportion, förhållande [avec till],


analogique, a.2 © analogi sk,s. följande,


analogue, a.2 analog, snarlik, liknande, öfverensstämmande, likartad, likställig, stödd på analogi.


analyse*, analys (upplösning, undersökning); kort sammanfattning; gram. resolution; en dernière ~ noga öfvervägda såsom slutomdöme ell. -resultat,


analyser, 1:1,tr. analysera (sönderdela, lösa),


analyseur, fys. [[teknisk term]] polariskop.


analyste, mat. analytiker,


ananas, bot. ananas, -växt, -frukt,


anapeste, s., anapestique, a.2 metr. anapest, -isk.


anarchie*, s., anarchique, a.2 anarki, -isk.


anarchiste, anarkist,


anasarque*, läk. hudvattensot.


Anastase, Anastasie*,dopn. Anastasius, -a.


anastomose*, anat. blodkärlsförening,


s’anastomoser, 1:1,anat. utmynna i hvarandra,


anastrophe*, gram. omkastning af den vanliga ordföljden.


anat.ématiser, 1:1 .tr. bannlysa, förkasta, -döma.


anat.ème, bann, -lysning; förkastelse, -dom.


anatide*, zool. and[familj].


Anatole, dopn. Anatolius.


Anatolie*, geogr. Anadoli (Mindre Asien).


anatomie*, anatomi; anatomisk figur; pièce* d’~ anatomiskt preparat,


anatomique, a.2 © anatomisk,


anatomiser, 1:1,tr. anatomisera (dissekera),


anatomiste, anatom.


Anaxagore, mosofen Anaxagoras,


ancêtre, stamfader; ~s pl. förfäder; le domaine de ses hs stamgods,


anche*, munstycke p. blåsinstrument; tunga å orgelpipa; ~ membraneuse hinnmunstycke; ~ rigide rakt (stelt) m.


anchilops, Iak. svullnad i inre ögonvrån.


Anchise, myt. Ankises.


anchois, ansjovis.


ancien, ~ne*, I. a. © forn, -tida, -åldrig; äldre i tjänsten; [ur]gammal; förutvarande; le plusr\j capitaine äldste kapten; un ~ juge en f. d. domare; c’était n ~ juge han hade förut varit d. II. s. äldre [person], senior; äldste i församling etc.; förman; veteran; F gubbe; ©; les ~ de gamle [grekerna och romarne] ; le Conseil des ~ de äldstes råd i Frankrike 1795; mon ~ ibl. F [min gamle] hedersknyffel; je suis ton ~ vanl. jag är äldre än du; les d’Austerlitz o. d. de gamla [gossarne, veteranerna] från A.; Pline l’~ Plinius den äldre; l’Ancien des jours den Gamle af dagar (Gud); ibl. le plus ~ senior; le moins ~ junior,


anciennement, adv. fordom, -dags; förr i världen ; i forna dagar, i gamla tider,


ancienneté*, [tjänste]ålder, anciennitet; de toute r. från urminnes tider; [[militärisk term]] avancement à l’~ befordran efter (i) tur.


ancile, antik.. helig sköld,


ancolie*, bot. akleja.


Ancône*, geogr. Ankona.


ancrage, [[sjöterm]] ankring; ankarplats, -botten, -grund; droit d’~ ankringsafgift.


ancre*, äfv. [[teknisk term]] i ur,ark. samt måttet : ankare ; fig. äfv. tillflykt; ~ à l’~ för ankar; être à l’~, sur deux nus ligga för ankar, för två a.; jeter l’~ kasta ankar; lever l’~ lyfta (lätta) ankar; [[teknisk term]] échappement à ~ ankargång (affall) i ur; montre* à ~ ankarur.


ancré, ~e*, pp. (a.) ankarfast, för ankar; fig. väl befästad, rotad,


ancrer, 1:1,tr. ~ ankra; fig. befästa. s’~ befästa sig [aurès de qn].


Ancyre*, geogr. Ancyra.


andain, [[teknisk term]] lieslag, slåttersträng.


Andalou [pl. ell. [[mindre brukligt]] ~x], ~se*, folkn. andalusier, -iska.


andalou, ~se*, a. (s. m.) andalusisk [häst].


Andalousie*, geogr. Andalusien. andante ell. andante, adv. mus. andante.


andantino, adv. mus. andantino.


Andes*, geogr. les ~ Anderna.


Andorre*, geogr. le val d’~ Andorradalen.


andouille*, [kött-, lefver]korf; ~ fumée @ metvurst; [[teknisk term]] ~ de tabac tobaksrulle,


andouiller, jäg. understa gren på hjorthorn.


André, dopn. Andreas, -ers.


Andrinople*, geogr. Adrianopel.


androgyne, a.2 (s. m.) bot. tvåkönad [växt]; hermafrodit,


androïde, automat med människofigur.


Andromaque*, hist. Andromake.


Andromède*, myt. Andromeda,


âne, åsna äfv. fig.; dumhufvud; [[teknisk term]] bock; skär-, staf bänk; skruf städ; aller à ire une partie à rida p. åsna; boire en ~ sörpla; bonnet d’~, oreilles* d’~ »åsnehufva», »-öron» straff i franska skolor; [[teknisk term]] endosd’~ hvälfd; ~ bâté fig. F ärkejöns; contes de Peau*-d’~ barn-, amsagor; pont aux ~s i geom. åsnebrygga; F c’est le pont aux fig. det vet ju hvart barn, minsta barn vet att tala därom; det kan hvem som helst göra.

F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. ~ militärisk term.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free