Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - thyroïde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
thyroïde — 683 — tinter
thyroïde, a.2 sköldformiga -lik; cartilage ~ sköldbrosk (Adamsäpple); glande ~ sköldkörtel.
thyrse, m. antik. backistaf, tyrsns; bot. tät blom-sippa.
tiare*, tiar (påfvemössa); parvenir à la ~ blifva påfve; porter la ~ äfv. vara påfve.
Tibère, hist. Tiberius.
Tibériade*, geogr. le lac de ~ Tiberias haf.
Tibet, s. Thibet.
tibia, anat. skenben. tibia!,~e*, a. anat. hörande till skenbenet, skenbens-,
Tibre, geogr. le ~Tibern.
Tibulle, skalden Tibullus.
Tiburce, kyrkoh. Tiburtius.
1. tic,läk. nervös kramp, ryckning; ~ douloureux äfv. nervös ansiktskramp, -värk; ~ rongeur veter. krubb-bitning; fig. ~ ovana, mani.
2. tic tac, ticktack; faire ~ äfv. picka,
tiède, a.2 © ljum äfv. fig.
tiédeur*, ljumhet: avec ~ äfv. ljumt.
tiédir, 2:1,itr. (tr.) bli ljum (svalna); [faire] ~ ljumma (afsvala); tiédi ljum.
tien, ~ne*, p. on. poss., le la din, ditt; les äfv. de dina (din familj, ditt folk o. s. v.); le et le mien mitt och ditt.
tiens, interj. s. under tenir.
tierce*, I. s. mus.,fäktk. etc. ters; [[teknisk term]] boktr, reviderark; kat., bönestund kl. 9 p. morgonen; porter une ~ stöta en ters. II. a.,s. tiers.
tiercelet, hane af vissa roffåglar,
tiercement, nu: prisförhöjning med en tredjedel,
tiercer, 1:12,itr. höja priserna med en tredjedel; tr. agr. gifva tredje bruket,
tierceron, ark., vinkelbåge i götiskt hvalf,
tierçon, gam. tredjedels fat etc.
tiers, tierce*, a. (s.) tredje; s. m. tredje man; tredjedel; le ~[état] tredje ståndet; läk. fièvre tierce annandagsfrossa; entre les mains* d’un en main tierce i tredje mans hand, i taka händer; devant des ~ [injför främmande etc. ; F le et le quart kreti och pleti, hvem som helst etc.
tiers-point [pl. ~s], [[teknisk term]] trekantfil; trekantigt segel.
tige*, stjälk, stängel; stam; ibl. skaft; 0 stång, ten etc.; nyckeipipa; geneai. stamfader [de för]; <i>[arbre à]FIX haute ~ högstammigt träd; ark. ~ du limaçon modiolus; ~ du piston pistonstång.
tigette*, ark. stängel p. korintisk kapitäl.
tignasse*, F P [sämre] peruk,
tignon, nackhår p. fruntimmer,
tignonner, 1:1,tr. föråldr. lägga upp nackhåret i lockar,s. ~ taga hvarandra i lufven (nackhåret).
Tigrane, hist. Ti gran es.
1. tigre, esse*, tiger, tigrinna.
2. tigre, a.2 tigrerad, fläckig som en tiger.
Tigre, geogr. le ~Tigris.
tigré, ~e*, a. tigrerad.
tilbury, ett slags vagn : tilbury,
tiliacées*, pl. bot. Tiliaceæ.
tillac, [[sjöterm]] däck.
1. tille*, lindbast; hampskäfvor.
2. tille*, [[teknisk term]] yxa med hammare.
3. tille*, ~ plikt p. odäckadt fartyg,
tiller, 1:1,tr. skäkta hampa,
tilleul, bot. lind.
tilleur, euse*, skäktare. -erska.
timbale*, liten puka för kavalleriet; silfver bägare, tumlare; kokk. timbal (pastej) [de på]; ett slags rakett vid fjäderbollspel ; décrocher la ~ vinna priset,
timbalier, pukslagare.
timbrage, [af]stämpling.
timbre, [bords-, tryck]klocka; klang[färg]; stämpel: poststämpel, -märke; herald. hjälm öfver en sköld, etc.; ~ mobile © charta sigillata; F avoir le ~ fêlé ha en skruf lös, ej vara rätt klok, riktigt slug.
timbré, ~e*, pp. (a.) [af]stämplad; fig. F konstig, vriden, som har en skruf lös; papier ~ stämpel papper,
timbre-dépêche [pl. -s-s], frimärke för telegram,
timbre-poste [pl. -s-], fri-, postmärke.
timbrer, 1:1,tr. [af]Stämpla; sätta rubrik, datum och innehåll p. en akt.
timbreur, [pappers]stämplare, en som stämplar; stämpel,
timide, a.2 © blyg, skygg, rädd [af sig], försagd; marche* ~ ytterst försiktigt tillvägagående, uppförande,
timidité*, blyghet s. föreg.: säiian räddhåga,
timon, [[teknisk term]] tistel-, vagnsstång [de rechange i reserv], plogtistel; ~ föråldr. rorpinne, roder äfv. fig. ; support de ~ tistelbygel,
timonerie*, styrmans- och signalväsende, styrmans de tälj.
timonier, [[sjöterm]] rorgängare, signalman; stånghäst; nv coureur löpare,
timonière*, bras de ~ gaffelskalm.
timoré, ~e*, a. rädd [att förtörna Gud] ; ytterst samvetsgrann; avoir la conscience ~e vara mycket samvetsöm.
Timothée, bibl. Timoteus.
1. tin,skeppsb. stapelblock, underlag.
2. tin, tin,interj. kl in g, kling!
tincai, hand. r. borax,
tinctorial, ~e*, a. färgande, färg-,
tine*, balja, hink (så), tinette*, smörbytta; tunna,
tintamarre, F [o] väsen, stoj (larm, buller, slammer).
tintamarrer, 1:1,itr. föråldr. F P stoj a, föra. [o]väsen.
tintement, klämtning,ibl. [klock]ringning, ringande &c s. tinter; ljud, klang; ~s d’oreille* ringande för öronen,
tintenague*, s. toutenague*. 1. tinter, 1:1,tr. (itr.) klämta [la grosse cloche med stora klockan],ibl. ringa [la messe, le
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
