Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tinter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tinter — 684 — tirer
sermon till mässan, till predikan] ; ibl. pingla; ljuda, klinga; faire ~ pingla med; klinga med glas; l’oreille* lui tinte, les oreilles* lui tintent det ringer (sjunger, susar) i örat, öronen p. h. ; fig. les oreilles* doivent vous avoir bien tinte man har talat mycket om er i eder frånvaro; fig. F le cerveau lui tinte h. är litet vriden, har en skruf lös. 2. tinter, 1:1,tr. ~ stödja p. stapelblock,
tintouin, F sus, -ande, -ning [dans les oreilles* för öronen]; fig. hufvudbry, myror i hufvudet.
tipule*, zool. harkrank = Tipuia.
tique*, zool. fästing = ixodes.
tiquer, 1:1,itr. hafva en tic; vara krubb-bitare.
tiqueté, ~e*, a. spräcklig, prickig (fläckig),
tiqueture*, spräcklighet &c s. föreg,
tiqueur, euse*, veter. krubb-bitare.
tir, [mål]skjutning [à med]; skott; målskjutnings-, skjutbana; école* de ~ skjutskola; justesse* du ~ träffsäkerhet; habile au skjutskicklig, god skytt,
tirade*, tirad (ramsa); tout d’une ~ i ett drag, en sträcka.
tirage, dragande, -ning &c s. tirer ; drag [d’une cheminée i en skorsten]; boktr. afdragning &c; upplaga; F slitningar (trassel, bråk); ~ au sort lottdragning; cheval de ~ draghäst tör pråm etc.
tiraillement, ryckning, dragning, slitning; des d’estomac slitningar i magen; fig. il y a du ~ det är slitningar (tvister, delade meningar) i ett ämbetsverk,p. kontor etc.
tirailler, 1:1,tr. [rycka och] draga ell. slita i, på; fig. F ligga öfver, besvära; itr. pluttra, skjuta; [[militärisk term]] bl ankra,s. ~ rycka &c i hvarandra; skjuta p. hv.
tiraillerie*, pluttrande, skjutande,
tirailleur, [[militärisk term]] tiraljör, blänkare; eljest en som pluttrar, dålig skytt,
tirant, dragband; stöfveistropp; skorem, -band; ibl. sena; spännrem p. trumma; ark.bindbjälke; ~ stagbult; ~ d’eau* djupgående; différence* e ~ d’eau* styrlast.
tirasse*, jäg., ett slags nät för lärkor, rapphöns etc.
tirasser, 1:1,tr. [itr.) jaga ell. fånga med nät se föreg.
tire*, i uttr. F P voleur à la ~ ficktjuf; tout d’une ~ i ett sträck; s. tire-d’aile.
tiré, ~e*, pp. (a.) af tirer; s. m. jakt med bössa: handi. trassat; être ~ a quatre epingles* v. cirklad,s. uppsträckt ut.
tire-balle [pl. ~s], kultång.
tire-botte [pl. ~s], stöfvelknekt; -krok.
tire-bouchon [pl. ~s] korkskruf; des cheveux [frisés] en ~ korkskrufvar (lockar),
tire-bourre [[pl. lika]], plunderskrnf, krats.
tire-bouton [pl. käng-, handskknäppare.
tire-clou [pl. ~s], [[teknisk term]] hoftång.
tire d’aile [pl. -s–], vingslag; à ~ i ilande fart.
tire-étoupe [pl. -~s], krats till utdragande af maskin-packning.
tire-feu ©, [[militärisk term]] fyrsträng.
tire-fiente ©,agr. dynggrep.
tire-fond ©, [[teknisk term]] dragskruf; [räls] skruf bult, etc.
tire-laine ©,gam. nattlig kapptjuf.
tire-laisse ©,föråldr. F missräkning; avoir un ~ blifva dragen vid näsan,
tire-larigot, i uttr. boire à ~ dricka i duktiga klunkar, duktigt,
tire-ligne © ell. [pl. linjer-, dragstift, rostral; fig. dålig arkitekt.
1. tirelire*, sparbössa.
2. tirelire, härmord : lärkans kvitter.
tire-moelle ©, märgsked.
tire-pied [pl. [[teknisk term]] skom. spannrem.
tire-plomb ©, [[teknisk term]] blyvind.
tire-point[e*] [pl. ~s] [[teknisk term]] skom., ettsiags pryl (syl),
tirer, 1:1,I. tr. draga, rycka [qn par le bras, l’habit ngn i armen, rocken, les cheveux, les oreilles* à qn ngn i håret, öronen]; draga ut, på, i; draga (taga) upp, fram, ut [de ur, ifrån] ; draga igen, till dörr; [upp]draga linie, upprita plan; utdraga, -pressa; [afjtappa vin, blod etc.; få fram, framlocka toner etc. [de ur]; afvinna, -locka [qc de qn ngn ngt] ; ibl. skaffa [sig], taga, hämta, få varor o. d. [de från],fig. äfv. låna ur en författares arbete; taga ell. få in pengar etc.; afskjuta, aflossa, skjuta [med, på]; [upp]kasta bomb, raket; afbränna fyrverkeri; boktr. afdraga, trycka; ~ de äfv. befria från, hjälpa, rädda ur (undan) ]j’en tire un bon augure, un heureux présage jag ser däri ett godt omen, lyckligt förebud; ~ avantage de qc draga fördel af ngt, vända, tyda ngt till sin [egen] fördel; ~ lesas, les bottes* de qn draga af ngn strumporna, stöflarna; ~ une botte fäktk. ge en stöt; P ~ une carotte à qn narra [ngt af] ngn, ljuga för ngn; ~ les cartes* à qn spå ngn i kort; ~ la. chaise à qn draga undan stolen för (från) ngn; ~ son chapeau taga af sig hatten [à qn för ngn]; fig. F P ~ ses chausses*, grègues* packa sig bort; ~ une conjecture gissa; ~ une conclusion, conséquence aga en slutsats; ~ [une ell. la] copie* de taga [en] afskrift af, kopiera; ag. ~ bien [la courroie] knoga [och spara], hålla på styf-vern ; ~ le couteau, l’épée* draga knifven, värjan, blankt; ils ensont à (aux) couteaux tirés de äro hand i hår och knif p. strupe; F ~ le diable par la queue göra förtviflade ansträngningar för att kunna lefva, draga sig fram; ~ de l’eau* draga, hämta upp vatten ur brunn; ~ l’eau* draga åt, till sig vatten; ~ quatre métrés d’eau* sticka fyra meter djupt; ~ peu d’eau* ej varadjupgående; vous m’avez tiré une épine du pied fig. F ibl. en sten har fallit från mitt bröst, jag känner mig riktigt lättad; apres lui il faut ~ l’échelle* fig. det är ingen som kan
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. [[omskrifves]] omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
