Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
att i ord eller åthäfvor drifva gäck med den
skeppsbrutne.
Dagen efter ett sådant ledsamt uppträde
kunde det hända att Magistern i många ,och
fula ord for ut mot »Brännvinsnecken, som
lockade stackare ner i de svarta djupen». Inför de
unga uppträdde sålunda drinkaren som
nyk-terhetsifrare, och talet gjorde intryck, belyst
genom ett icke omtaladt men kändt exempel.
Af Magisterns fem elever i storskolan var del
särskildt en, som kände sig illa berörd af
utläggningen om vinets inverkan på kropp och själ
och därjämte sörjde öfver att en så snäll och
vänlig lärare skulle själf...-. Ja, det uttalade
hon ej. Flickan var Frimans femtonåriga
systerdotter Hilkka Heiala. Det besynnerliga
förnamnet brukade ingen pä västra sidan Djupviken
använda, utan där hette flickan Hilda.
Rust-hållaren hade bestämt det så och därmed var
saken klar. Jukko Heiala tyckLe förstås ej om
ändx-ingen och icke heller om dotterns skolbesök
i Storgården, men han hade fått ge vika, ty hans
hustru höll med Hilkka.
Flickans ett år äldre broder Lars Erik —
Anders, den äldsta som gick på sitt 19 :de år,
hade rest till sjöss — hade fått i sitt hufvud, att
hans fader blifvit orättvist bemött af
morbrodern, men i tysthet beundrade han denne och sin
moders stolta släkt. Ingen kände till Jukko
Heia-las förfäder. Det var som om fadern inga agi..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
