Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
os8 i forskningsväg, troligen skall utsätta oss för veder-
börandes ogillande, och måhända — fördömande.
Liksom en observant fornforskare troligen skall finna i
vårt land en rik mängd af högst intressanta och olikartade
historiska fornlemningar, hvilka utgöra monumenter från en
tid, och af ett folk, som föregått. all historie; och hvilkas
rätta betydelse man icke — åtminstone ej utan den skarp-
sinnigaste undersökning — närmare känner, eller svårligen
kan gissa sig till; — så skall äfven, å andra sidan, språk-
forskaren (inom språkets gebit) finna i sjelfva orden, och
deras former, en rik skatt af gamla vanvårdade fornmin-
nen, hvilka till stor del hittills undgått vår uppmärksam-
het, eller icke blifvit af oss behörigen uppfattade och för-
stådde. Det är för att, om möjligt, intränga i dessa
språkets mysterier, och härvid skingra den okunnighet
som i detta afseende hittills hvilat öfver dem, som vi här
vågat taga det första steget. Och likasom det gått i an-
tiqvariskt afseende, när någon varit nog lycklig att påfinna
klaven till en svår och gåtlik hieroglyfisk inskription — då
det sedermera ej blifvit svårt för andra att deschiffrera
den — så skall det troligen äfven gå i lingvistiskt hän-
seende, om någon t. ex. hittar på nyckeln till en filologisk
— och en i’detta afseende gordisk — knut; det skall ef-
teråt icke saknas dem, som förstå att lösa upp den.
Vi hafva i finskan (särdeles bland nomina) flere stam-
ord, som finnas beledsagade med många s. k. partiklar, el-
ler adverbia, hvilka alla hafva en bestämd karakter, och en
egen betydelse — lämpad efter slutändelsen. Af dessa par-
tiklar hafva, tid efter annan, en och annan blifvit utplockad,
och öfverförd till antalet af ordens många kasus. Så t. ex.
ordet vierin (i Instruktivus) och vieritse (i Prolativus) af
Nom. Subst. vieri, ”kant, bredd”, m. fl. a.; men nu finnes
det likväl qvar en väldig hop, af såbeskaffade ord, som
icke fått denna förmån, ehuru de dertill varit likasåväl
qvalificerade som alla de andra. Nå huru kommer detta
då till? frågar kanske läsaren. Jo, det kommer sig deraf,
att änskönt slutändelserna äro sig emellan mångfaldigt olika,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
