Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
är likväl bemärkelsen densamma — (”Niin sen, puusta kah-
toen, luulisi!?). Så t. ex. anför Eurén, liksom Renvall, att ad-
verbierna (eller partiklarne) päätyksin, päästyksin, pänknin,
pääksyttäin, påäksyttätsin, pääksyttä, pääksytyksin, påätä-
tyksin, päätätysten och påäätiksin, alla — deriverade af, och
sabsumerade under, stamordet peå (hufvud, ända) — betyda
”ända emot ända”, eller ”hufvud emot hufvud;” och kunna
vi ytterligare, om så behöfves, föröka sällskapet med or-
den peättäin, peättäisin, peätysten, peätyksyttä, peätyksyt-
tätn, peätyksyttätsin, peäkkään, peäkkäin, peäkkäisin, peäk-
sekkähän, m. fl. Och likaså säger han att adverbierna påä-
listyksin, påälityksin, päälistysten, peäleksyttä, peäläkkää,
och päällekkäin, alla betyda ”öfver” eller ”på hvarandra;”
och vi kunde ännu föröka antalet med diverse nya former,
såsom t. ex. peällettäin, peällettäisin, peälletysten, m. fl.
Icke kunde man nu intaga en form, af alla dessa
många, i deklinationen (såsom kasus) och utesluta alla de
andra. Ännu mindre kunde man der inrymma dem alla,
eller upptaga så många olika former i en och samma ka-
sus. Detta gick väl icke an! Och att åter tillskapa flere
nya kasus, alla med samma eller enahanda bemärkelse —
tog icke heller skruf. Man nödgades således lemna dem
alla åt sitt öde; och de stå nu derföre oförklarade alla i
våra Lexica, der de paradera under namn af partiklar el-
ler adverbier, alla ägande samma betydelse. Hvad nu först
deras bemärkelse beträffar, så är det visst sant att de
alla — åtminstone något så när — kunna begagnas, och
äfven blifvit, och blifva, begagnade att uttrycka ungefär
samma sak. Men vi fråge: är det väl möjligt? ja — är
det ens tänkbart? att ett språk, med den fina och logiska
takt och hållning, som det finska — skulle tanklöst äga en
massa med olika ordformer, hvilka alla ägde samma bety-
delse, utan att derföre vara varianter af samma ord. Vi
hafva åtminstone aldrig så kunnat fatta det. Tvärtom haf-
va vi varit öfvertygade att de alla äga ’en olika bemärkel-
se; men att skilnaden varit så ytterst fin, att den undgått
vederbörandes uppmärksamhet, och icke heller kan på nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
