Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje perioden (Den senare medeltiden, omkr. 1250-1492)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Batus residens till Storkhanens använde Hayton fyra
månader. Han mottogs med många hedersbetygelser
och återvände i slutet af året öfver Dsungariet,
Samarkand, Khorasan och Täbris till sitt eget
land. Konungen har själf författat en beskrifning
öfver färden, hvari han äfven meddelar många underliga
saker om olika länder, hvilka han hört
omtalas[1]. Af
större betydelse för kännedomen om Asien blef ett
arbete af en frände till denne konung Hayton, HAYTON,
prins af Gorigos, hvilken till sist begaf sig till
västerlandet, blef munk och af påfven utnämndes
till prior i premonstratenserklostret i Poitiers,
där han 1307 på franska språket lät nedskrifva en
historia öfver mongolerkhanerna, hvilket arbete äfven
innehåller en geografi öfver Asien, som nämndt den
första från medeltiden[2]. Det öfversattes sedan till
latin och vann stor spridning i västerlandet. Af
dess sextio kapitel lämna de femton första korta
berättelser om Asiens viktigaste riken. Det första
behandlar Cathay, om hvilket land han eger större
kännedom än Rubruck, ehuru han icke hade läst
Marco Polos verk. Cathay är det största riket på
jorden och öfverflödar af folk och rikedomar; det
ligger vid Oceanens strand, och i denna finnes ett
oräkneligt antal öar. Kineserna äro utomordentligt
skarpsinniga och skickliga i materiella saker samt
förakta allt hvad andra nationer gjort, men de voro
förskräckliga afgudadyrkare, som icke visste något
om andliga ting. De saknade mod och voro rädda för
döden, men tack vare sin försiktighet och skicklighet
hafva de nästan alltid både till lands och vatten
besegrat sina fiender. Deras pengar äro gjorda
af papper, försedda med den kejserliga stämpeln;
efter sin inskrift har sedeln större eller mindre
värde. När den blir utsliten, inlöses den mot en
ny i de kejserliga växelkontoren. Öster om Kina
fanns intet land; men väster ut låg riket Tarse,
en uigurstat i Tarimbäckenet; längre i väster följde
herdelandet Turkestan och ökenoasen Corasmina (Khiva),
der invånarne voro muhamedaner och begagnade sig af
den arabiska skriften. Därefter omtalas det Kaspiska
hafvet såsom jordens största insjö och utan aflopp. I
södra Asien märkes i första rummet Indien med en
mängd öar, som äro rika på ädelstenar, guld, pärlor
och kryddor; den förnämsta är Selan (Ceylon). Indien
är en halfö, och i dess södra del bo svarta människor
(dravida); dess viktigaste handelsstad är Combaech
(Cambaya). Hayton meddelar äfven uppgifter om andra
asiatiska länder, särskildt om det Heliga landet,
och om Asiens kristna.
Alla föregående och efterföljande Asiaresanden
hafva dock ställts i skuggan af MARCO POLO, hvilken
under sin sjuttonåriga vistelse i Kina lärde känna
detta underbara land bättre än någon annan före
vårt århundrade. Hans vidlyftiga – om ock i vissa
stycken ofullständiga – beskrifning af sina resor
har, ju mer man funnit, hur sannt han omtalat, hvad
han sett, vunnit allt större erkännande. Ingen af
medeltidens resande utom Rubruck egde en så skarp
iakttagelseförmåga som Marco Polo, ett så lifligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
