Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
urna en av tre lotter och Atropos skriver ödets dom
på en tavla. Att Atropos med saxen avklipper
livstråden synes vara en föreställning, som uppkom först
under renässansen. På det s. k. borghesiska altaret,
sannolikt en romersk efterbildning av ett grekiskt
konstverk, finna vi moirerna bärande kungaspiror och
inbegripna i rådplägning. De motsvarande italiska
gudomligheterna hette Parce, voro ursprungligen två;
därefter gjordes de till tre, för att motsvara moirerna.
I senare tider användes uttrycket Z7ia fata, »de tre
ödesgudinnorna». Genom sammansmältning med
germanska föreställningar, även de måhända härledda från
antiken, uppstodo medeltidens pfeer.
Mopsos, namn på två grekiska siare: 1) thessalisk
lapith, som deltog i kalydonska jakten och i striden
mellan lapitherna och kentaurerna (se Peiritkoos). Han
följde argonauterna och dog ormbiten i Libyen. 2) kretisk
siare, som efter Trojas förstöring besegrade Kalchas i
siargåva och som hade ett berömt drömorakel i Mallos
i Kilikien.
Morfevʹs (grek. »den gestaltande» lat. Morpheus,
sömnguden). Egentligen är M. drömmen, när den kommer
i människogestalt. Jfr Hypnos.
Musageʹtes, se Apollon.
Musaios (lat. Museʹus), en i myter ryktbar siare
och sångare i Attika, som skall hava levat före
Homeros. Man visade hans grav i Athen. Talrika
orakel och hymner tillskrevos honom och funnos i en
starkt förfalskad samling från peisistratidernas dagar.
Muserna, se Sånggudinnorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
