Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
— Har du pengar dâ? — frågade gubben och
mätte Simon från topp till tå med sina plirande grå
ögon.
Simon tog fram specieriksdalern och visade den,
utan att säga ett .ord.
Yid åsynen af pengarne reste sig handelsmannen
och gick in. Efter några ögonblick kom han åter med
det gamla uret. Simon gaf specieriksdalern och fat-
tade ifrigt efter klockan. Då han fick den i sina hän-
der, strålade hans ögon af fröjd, och utan att fråga
efter, om han gifvit för mycket, skyndade-han från
stället.
Solen hade redan gått ned, då Simon vandrade
hemåt på skogsstigen. Hunnen så nära hemmet, att
han hörde syrsornas ljud från den lilla., gröna ängen,
stannade han och satte sig på en sten invid gångstigen.
Hans tankar vände sig kring aftonens tilldragelser, och
han kände sig nöjd med sig sjelf; han tog fram kloc-
kan ur sin ficka och började se på den, som på en
kär vän, hvilken varit förlorad, men nu blifvit åter-
funnen. Siffrorna på don hvita taflan rörde sig^ tyckte’
han, och alla nickade åt honom. TJrets knäppningar
föreföllo honom som ord, och- der. var, som om han
hörde den hädangångue fadern förklara sig belåten med
sin son.
Mulles skall väckte honom ur hans fantasier, och
då Iran såg upp, märkte han modren och hunden kom-
ma ned på gångstigen. Simon steg upp och gick hastigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
