Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Insekterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som en af oss, när vi med god aptit taga plats vid ett rikt
bord, och hvem kan väl tvifla på den i aftonsolens matta sken
kringdansande myggans eller den i de varma solstrålarne
sväfvande fjärilens lycksalighet?
Den surrande skalbaggen och den pipande striten gifva
uttryck åt känslor, som säkert ej äro af sorglig natur; och
liksom hvarje öfning af våra krafter hos oss väcker behagliga
känslor, kunna vi med visshet antaga att den på våra
skogsvägar så ofta förekommande guldsmedsbaggens snabba lopp
och gräshoppans väldiga språng för dessa viga och lifliga djur
äro en glädjekälla, som aldrig utsinar.
När vi betrakta insekternas muntra och rörliga lif, måste
i sanning vårt hjerta vidga sig vid tanken på den
öfversvallande rikedom af lycka, som står i förbindelse med växtlifvet.
Hvarje träd, hvarje buske, hvarje liten blomma vid vägen är
boningsplatsen eller näringskällan för kännande varelser, som
glädja sig åt en lycklig tillvaro. Vi behöfva ej de gamles
dryader eller nymfer for att gifva lif åt våra lundar och ängar eller
förläna den stumma naturen en stämma; ty fabeln är
öfverflödig, der en sådan oändlighet af animaliskt lif uppfyller skogen
och i evigt nya, evigt vexlande körer prisar skaparen. Så
snart solen förgyller bergens spetsar, vakna millioner insekter
och röra sina uthvilade lemmar till den strålande dagens
förrättningar. Aftonen framkallar nya legioner ur skogens
kryphål och äfven den mörka natten har talrika barn att glädja
sig åt
Under sommarens glödande middagshetta tyckes väl
naturen tiga, fåglarne förstummas och gömma sig uti skogens
djupaste skugga; men lyssnar man under denna skenbara hvila
på de svagaste tonerna, förnimmer man nära marken och uti
luftkretsens undre lager ett doft sorl, insekternas svirrande och
surrande. Så gifver sig en verld af verksamma organiska
krafter tillkänna för den uppmärksamme betraktaren, så rör sig
lifvet i hvarje buske, i trädets klufna bark och i den luckra
jorden, så hör det känsliga hjertat en talande stämma, der
allt blott tyckes vara ljudlöst och dödt för det slöa, liknöjda
sinnet.
Äfven i afseende på fördelningen af de två stora
insektsgrupperna — de växtätande och de af rof lefvande — måste
vi beundra skapelsens planmessiga ordning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
