Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Breitenfeld - IV. Trosskärran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208’
Nils Brahe var alldeles hänförd. Det blev han alltid, när
talet gällde de svenska soldaterna. Han hade glömt vem som red
vid hans sida och gick på och braverade.
Benranglet avbröt honom.
— Men för böveln, överste, allt det där har jag ju varit
med om. Och jag känner till våra gossar lika bra som ni själv.
— Ja visst! log Brahe. Jag glömde att jag hade den
ryktbare långe ryttmästaren vid min sida. Innan jag fick skägg
hade ni nog fått många ärr och kluvit många skallar som
löjtnant vid smålänningarna.
— Åtskilliga, brummade Benranglet.
Hären hade snart blivit uppställd i slagordning. I två långa
linjer, den ena bakom den andra, sträckte sig regementen och
skvadroner med fladdrande fanor och standar. Framför varje
höllo överstarna med dragna värjor. Och bakom dem stodo
musketerarna och pikenerarna skuldra vid skuldra och sutto
ryttarna häst vid häst. Allra främst voro artilleriets
fältstycken placerade och framför dem satt den unge, endast
tjugufyra-årige chefen, Lennart Torstenson, till häst.
Dånande hurrarop höras från högra flygeln. De rulla som en
lavin utefter leden. Det är Gustav Adolf, blond, korpulent,
martialisk, med sitt ljusa leende och högtburna huvud, som
kommer galopperande, följd av Horn, Banér och Teuffel.
Officerarna salutera, fanorna sänkas, trummorna smattra,
hurraropen dåna.
Ytterst på flygeln står Stålhandske med finnarna. Då
kungen får se dessa bistra, beprövade krigare lyser hans öga upp
och han nickar belåtet. Hög och allvarlig rider några steg
efter honom fältmarskalken Gustav Horn, »kungens närmaste
man» viskas det bland soldaterna. Han kommenderar vänstra
flygeln. Ett par steg efter honom galopperar på en yster häst
en lysande officer, klädd i hjälm och harnesk. Det är general
Banér, som för befälet på högra flygeln näst under konungen.
Bredvid honom rider en bistert allvarlig ryttare, överste
Teuffel, chef för centern, »hammaren» som han kallas av sina
vänner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
