Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Breitenfeld - IV. Trosskärran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209’
Regemente efter regemente passeras under glada hurrarop:
västgötarna, smålänningarna, östgötarna, allt härdat rytteri.
De fyra ryttarna närma sig centern. Här står fotfolket, och
där i första linjen den gula brigaden. Till höger om sig har
den den svenska brigaden och till vänster den blå och den
röda.
Nils Brahe sitter rak på hästen. Något bakom honom håller
hans adjutant, Benranglet, huvudet högre än alla andra.
Och vid sina troppar stå kapten Lars, Hjelm och
Stjern-stråhle styva, morska, högtidliga. Den unge Stjernstråhle kan
knappast stå still. Han darrar av iver. Det är första gången
han får vara med om ett slag, ett stort slag, ett riktigt slag.
— I morgon! I morgon! tänker han.
Kungen nickar åt unge greve Nils, som står i stor gunst hos
honom, och även Benranglet får sig en blinkning.
De fyra ryttarna ha nu kommit mitt för de regementen, som
Horn kommenderar. Det är uteslutande tyska trupper, till
största delen rytteri, omkring tre tusen man.
Då Horn rider förbi, blir hans skarpa drag mera
allvarsamma än vanligt och hans öga får nästan ett bekymrat
uttryck. Han vet att hans flygel är betydligt svagare än den
högra. Visserligen har han sachsarna bakom sig; men det har
icke undgått denne erfarne krigare huru föga de äro att lita
på. Men kungen har så velat, och Horn har ingenting annat
att göra än att bita ihop tänderna och söka göra sitt bästa.
— Sannolikt blir det på min högra flygel som
huvudangreppet kommer att ske, yttrar kungen till Horn, då han märker
hans bistra min. Pappenheim brukar ju alltid ställa sig på de
kejserliges vänstra mitt emot vår högra för att få nöjet av en
dust med mig. Och det är därför som jag dragit över mesta
rytteriet till min flygel. Men märker jag att det blir fara för
dina trupper, skall jag genast sända förstärkning.
— Ers- majestät kan lita på mig och mitt folk. Vi skola
göra vårt bästa. Och kunna mod och dödsförakt ersätta
underlägsenhet i antal, skola vi segra även på min flygel.
— Det hoppas jag också, käre fältmarskalk ... Och ni har
präktiga underbefälhavare. Callenbach där till exempel, på
den mannen sätter jag stort värde.
14 — Gula Brigadens hjältar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
