Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Människor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han kom fel på det från början, han fick fatt i
en galen ända.
Ja, han har då sant å säja inte ett öre, det jag
tror. Han har inte förtjänt nånting, och mintro, han
har nock haft det knalt ibland.
Det kom fan i et från början, ska jag säja. Du
har kanske hört talas om det. Jag brydde mig inte
mer än inte om vem han gifte sig med. För en ann
kan vara så god som en ann — det vill säja om hon
hade varit ett bra fruntimmer, men det var ett fanstyg,
det kan en då stå vid. Och han var godtroen, och
det är han inu.
Men det var far som tog det så skarpt, för se
far var sträng, farligt. Och han kunde rakt inte med
det dära giftet.
Jag tyckte jagu det var synd om bror många
gånger... men jag var ju liten då... jag tänkte inte
så vidare på det då, det hade en ju inte förstånd till.
Och så skall jag säja dig — en glimmer sådant, jagu
gör en så... när en är ung. Och där kommer så
mycke emellan.
Det var många tider när vi inte såg varandra
titt. Nej Och det var ju inte så långt till en ändå.
Det gick galet för han, och så ville han inte, ville nägu
inte själv närma sig — åtminstone inte så länge far levde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
