Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Storemor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.-s "gm*# »>•»> ;i.
174
hjälpte inte, hon var för blyg, och man fick intet besked
av henne.
Men en dag blev det ju utslag i saken, och det
förargliga för Mats var det, att åtminstone två av
ortens mera obarmhärtiga manfolk blevo invigda i
eländet. Den ene var hans gode vän och stallbroder,
kungadyrkare liksom han, vilken stod vid sin inkörs-
väg och anammade Mats, när denne var på väg att
framställa ett ännu mera ordentligt och avgörande
frieri. Den andre var änkemannen, vad han nu hette,
som bodde i den gård, vilken sedan blev Storemors,
och som just i samma ögonblick kom körandes vägen
fram. Det resonerades och skämtades åtskilligt mellan
dessa tre, och slutet blev att Mats skulle gå med in
och ta sig en styrketår, innan han uträttade sitt ärende,
medan änkemannen emellertid for vidare. Längre
kom inte Mats den dagen, inte för att han skulle ha
blivit på något sätt kladdig, men han tyckte i alla
fall att det blivit för sent, och när han så i solned-
gången gick hemåt hade han turen att upphinnas av
änkemannen, som bjöd honom få åka och i fortgången
gladde honom med utsikten till ett bra gille, när han
och Silja, som liljan hette, skulle hålla bröllopi Mats
stod lika stadigt på sina ben för det, sedan han blivit satt
av vid änkemannens hemmaväg, och han gick vidare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
