Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Slungaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Är det han som vakar och vi som slumra ? Eller
v * f
han som är urklotet och vi de gnistor i vilka livet
tänds? Är det vi som fråga och han som har svaret,
eller äro vi hans tankar, genom vilka han utforskar
sin gåta?
Om jag icke misstager mig, befinna vi oss nu i
närheten av det skär, på vilket vår vän Holgers skuta
låg och trasades sönder så småningom.
Men varför har han för övrigt redan en lång stund
gjort sig påmint? Jag har känt honom vara i när-
heten.
Kanske därför att han var i släkt med henne,
som jag hela tiden talat om. Hon var något slags
kusin till någon av hans föräldrar. Tydligen då på
farssidan, ty jag känner igen Holgersblodet hos
henne också. Samma hjälplöshet, om något en gång
blivit galet. Ingenting av brett humör och före-
tagsamhet. Dåligt läkekött helt enkelt? Eller ett slags
förnämhet?
Holgers far vet jag visserligen ingenting om, och
kan icke svara för hur han var. Han måtte ha dött
tämligen snart efter att han gift sig, och jag gick
länge i den tron att farfadern var hans far. Nå, den
gamle har förstås ingen nånsin sett hjälplös eller
IG. — Hemmabyarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
