Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Fru gås,
- Jösse
- En simpel råtta
- Ett förloradt ägg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
"Fru gås," sade räfven med inställsam min,
"Vill ni komma till mig på en anrättning fin?"
"Nej tack," sade gåsen, "jag känner ert sätt,
Då blefve jag själf på kalaset en rätt. |
Jösse.
En dag fingo Hans, Sven och Greta följa med sin morfar, när han gick ut för att se på hur säden växte och gräset frodades. Bäst
de gingo pekade morfar med sin käpp på et litet hål i marken. "Kan någon af eder gissa hvad det där är?" frågade morfar.
"Det är väl—", började Hans. Han hade brådtom att vara den första som svarade, men visste inte hvad han skulle gissa på, och
så blef fortsättningen bara — "jag vet inte." Sven höll händerna på ryggen, såg mycket fundersam ut och stirrade ned i hålet. "Det
är en grop," sade han tvärsäkert och bestämt. Men det var ju ingen gissning, tyckte morfar. "Är det en källare, som morfar gräfde
när morfar var liten?" undrade Greta, som själf var road af att gräfva i sanden. "Nej," svarade morfar leende. "Det är ingången
till Jösse hares bo." Nu blefvo barnen ifriga. "Snälla morfar få vi se på Jösse," ropade de. Skjutna harar hade de sett och harstek
hade de ätit, men att få se en lifslefvande hare, det skulle vara något till roligt. "Jösse tycker ej om besök," sade morfar, "men jag
skall försöka att locka fram honom eller några af hans barn.
Jössarna och jag äro goda vänner, de få bo hyresfritt här i
backen och jagas aldrig, om de ej gifva sig utaf allt för långt
från husknutarna. Här kommer nog ingen ut, men där borta
är en bakport. Passa på att se dit åt när jag knackar." Och
så slog morfar med sin käpp i marken öfver hålet och ropade:
"Jösse, Jösse!" Ja, det hjälpte. Ur bakporten, som morfar
pekat på, kom gamla Jösse, och efter honom ett par små
Jössar. Men de stannade ej för att taga emot de främmande
utan sprungo sin väg med långa skutt. Barnen skreko och
klappade händerna af förtjusning, så lustigt tyckte de att det
såg ut.
 |
Nej ser man på, en simpel råtta,
Det är ju näsvist utan måtta. |
 |
| Ett förloradt ägg. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 07:38:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hosmorfar/0011.html
