Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deraf, att nattsäcken var allt för liten att kunna rymma
en hel uppsättning. Någon annan förklaring gafs ej,
än att mannen under natten dränkt sig i den strax
invid förbiflytande ån.
Dagen förflöt emellertid under fruktlösa
draggningar . . .
På aftonen samlades en hop folk i
gästgifvaregårdens sal. Var främlingen död, ville man också hålla
graföl efter honom; och om det än var som det kunde
med sorgen, runno dock tårarne ymnigt. Skymningen
hade inträdt, och de flesta voro redan något upprymda,
då gästgifvaren under sökande efter tändstickor
öppnade dörren till det närbelägna gästrummet, hvars andra
dörr, i förbigående sagdt, ledde direkt ut i förstugan.
Gästgifvaren hade emellertid icke väl stigit öfver tröskeln,
förr än han ögonblickligen flyttade båda fötterna
tillbaka och häftigt slog igen dörren efter sig.
— Åh, herre jess’! Aldrig kunde ja’ ändå tro,
att ja’ skulle få se den! — mumlade han och sjönk
ner på en stol.
— Hvad kommer åt dig, hvem talar du om? —
frågade länsmannen.
— Hvem? Den onde sjelf, vet ja’! Han är der
inne! Han står framför kommoden och låtsar tvätta
klorna — liksom vatten skulle bita på den fulingen!
Du är en kruka! Jag slår vad, att inte en katt
en gång finns i rummet. Gå in bara, ska ni få se!
— Åh, länsman, som sedan gammalt är van att ta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
