Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Och somt föll i god jord. Av Carl Palmkvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ser ingen. För andra gången hör han rösten: »Kalundi,
Kalundi.))
Efter fullgjort arbete går Kalundi hem. Han
känner sig ovanligt trött. En klagande vek ton ljuder i
hans själ, ackompanjerad av: »Kalundi, Kalundi.» Han
kommer hem, talar om allt för de sina. På kvällen blir
han sjuk och påföljande natt dör Kalundi.
Då solen går upp, dold bakom en mystisk dimma, som
likasom sveper Kibunzi-byn med dess omgivning i
sor-geflor, sitta Kalundis hustrur, systrar och vänner och
gråta ut sin saknad i dessa hjärtslitande, hopplösa
sorge-kväden, som man aldrig glömmer, då man en gång
hört dem.
Endast Gud vet vad som försiggick i Kalundis inre
under hans sista stunder, men mänskligt att se, slöts
hans liv i mörker. Framför Frälsarens ord: men somt
föll i god jord, kände församlingsmedlemmarna i
Kibunzi-byn som om ett flammande negativt endast hade
blivit skrivet: men endast somt föll i god jord, ty
utsädet i Kalundis själ hade kommit upp så hoppfullt
men blivit kvävt av törnen.
IL I samhället.
Stort var det andliga mörkret i den stora byn
Man-kuzu, då evangelisten från Musana missionsstation kom
dit första gången. Han sådde i tid och otid, och somt
föll i god jord med den påföljd, att en
församlings-krets där bildades. Den växte, blev allt mer och mer
en stad på berget och ett salt i förruttnelsen.
Man byggde snart en skola, eller om man så vill —
ett kapell. Den lilla kretsen fick en stor tillslutning, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
