Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Mystikens koranutläggning. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
myter och vilkas allegorier äro lika sårande för
anständighetskänslan, som de obscena berättelserna
själva. De bibliska berättelsernas allegorier åter
hava till syfte att avlocka framställningen av
skenbart alldagliga tilldragelser djupa moraliska sanningar,
som ligga dolda i dessa som deras verkliga mening.
På stoisk och platonsk grund hava först
alexandrinarne, Philos föregångare, och sedan på ett
fullkomligt måttlöst sätt denne själv öppnat alla portar
för den allegoriska skrifttolkningen. Härifrån har
den, ytterligare utvecklad genom nyplatonismen, funnit
sin väg till den kristna exegesen och, ehuru Philo
och den alexandrinska skolan ingalunda tillhörde den
talmudiska judendomens favoriter, dock just i denna
upplevat sin rikaste blomstring och särskilti Kabbālah
funnit en vidsträckt användning. Här har den ock
— om vi för tillfället bortse från sufismen i islam —
trots motståndarnes pilar hållit sig längst och det i
de vidaste och, vi kunna säga, med densamma ur
begreppssynpunkt mest heterogena kretsar. Ty bland
judarne under medeltiden var den allegoriska
utläggningen av de heliga texterna icke inskränkt till
nyplatonikernas och mystikernas kretsar. Den var
även mycket omtyckt i den skola, som slöt sig till
den aristoteliske filosofen Maimūnī, vilken ju själv
givit exempel på, att man bakom textens för massan
avsedda bokstavsmening hade att söka djupare
sanningar, bestämda för mognare tänkare. Hur man i
dessa kretsar föreställde sig denna exegetiska dualism,
må följande exempel ur den sydfranske maimunisten
Lēvī b. Abraham ħ. Chogim (från Villefranche
[Roussillon], levde i senare hälften av 13:e århundradet)ᶜ
förklaringar visa: »Moses betade sin svärfar Jitros,
prästens i Midjan, får och förde fåren in i öknen
och kom till Guds berg, till Horeb (Exod. 3: 1). Detta
betyder: Moses förde Guds hjord d. v. s. Israels folk
på förnuftets (detta skall midbār enligt Höga Visan
4: 3 kunna betyda) väg och förde dem till den gudom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
