Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Mystikens koranutläggning. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
kommer denna överens med de reala trosfakta? Det
sker genom allegorisk uttolkning.
Koran och lag betyda icke vad ordalydelsen ger
tillkänna; bakom denna dölja sig djupare tankar;
den gudomliga självmeddelelsens sanna mening är
icke identisk med det yttre skenets banaliteter. Då
tänkandet tränger igenom dess yta in i dess djup,
framträda just sufismens egna upphöjda tankar. í
denna tankegång igenkänner man Lätt nog en islamisk
tillämpning av hellenska idéer! Den är i själva
verket ingenting annat. Vilja vi söka det första
upphovet till denna allegoriska skrifttolkning, så
komma vi till sist till den peristyl, där den
gudomlige Plato lärde, till den platonska idealismen.
Då den synbara världen med dess individuella
existenser lånar sin verklighet från den universala idén,
som ger den dess betydelse, så kan detta även
tillämpas på det i tillvaron framträdande ordet: det är
blott en skugga, vars sanning finnes i idévärlden;
orden äro idéernas skuggbilder. Denna tankegång
torde väl utgöra den logiska rättsgrunden för all
allegori. Ty något självklart är det i sanning icke,
att ordkomplex i verkligheten kunna dölja en helt
annan mening, än det normala språkbruket tillskriver
dem. På den grunden kunde den allegoriska
skrifttolkning uppblomstra, vilken kyrkofadern Origenes
endast med stor ansträngning kunde försvara mot
sin hedniske motståndare Celsus’ angrepp.ᶜ »De
berättelser, som böra allegoriskt förklaras, hava
— säger han — med sin yttre ordalydelse den av
en förutseende vishet bestämda avsikten, att de skola
passa för så väl mängden av enfaldiga troende som
för de få, som vilja och kunna undersöka tingen
i deras högre mening.» Och han avvärjer Celsus’
angrepp genom att andraga stoikernas föredöme — han
anför den allegoriska förklaring, som Chrysippos
givit av en på Samos uppställd mytologisk tavla —
vilka hade att göra med grekernas verkligt blasfemiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
