Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Nästa dag rakar du dig; åtta dagar der-
"efter råkar du att säga en qvickhet och skrattar
själf åt den: .
Så hade Abraham lefvat några veckor.
Dagen och "natten hade rullat honom mellan
sig fram och tillbaka. Ingenting hade blifvit
tyngre, ingenting lättare, men allt rundade
sig under timmarnas nötning
På visst sätt hade han aldrig haft det
så bra i sitt hem; de behandlade honom som
en kär sjuk. Fadern var så mild, nästan
vördnadsfull; och Clara öfveröste honom med
all den ömhet, han hade drömt om, innan de
blefvo gifta, och aldrig hade funnit förr.
De fruktade honom begge. Ett ord, ett
utbrott af hans öfverdrifna principer kunde
kullkasta’ allt hvad de hade byggt och räddat.
Men de behöfde i själfva verket ej längre
vara rädda för honom; det var förbi med
honom.
Och då Clara denna söndagsmorgon halft
orolig hviskade honom i örat:
oo »Du vet inte; hvilken glädje du skulle
göra pappa, om du följde med ’oss i kyrkan.»
— ’så svarade han helt lugnt:
»Ja, det skall jag gerna göra.» ’
Likväl kröp det ihonom;, då han gick in
”mider portbågen och den stora, gamla kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
