Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
ItESA TILL KINA.
stundom begagnas i ren oskuld, såsom det enda namn
kinesen vet för utlänningen, liksom engelsmannen kallar
tyskar, danskar, svenskar och norrmän öfver en bank för
»üutchmen».
Öarne äro ganska fruktbara, som förut nämndes, utom
kullarna, och dessa användas till begrafningsplatser.
Grafvarne äro omgifna af en ring, en cirkel, hvaraf en
tredjedel är öppen för ingång, och derifrån sträcka sig två
murar, utåt vidare än vid ingången, ungefär som man ville
föreställa sig yttre konturen af en på halfva dess längd
af-huggen ullsax. I fonden af kretsen är en upprättstående
tafla, innehållande, liksom våra grafinskriptioner, den
be-grafnes namn, språk ur de heliga böckerna och dylikt. Dit
vallfärda barn och afkomlingar årligen, vistas der några
dagar, gråta och jemra sig; men finna de det tråkigt, så lega
de andra att göra det i deras ställe; dock anses detta
mindre tillständigt.
Sorgdrägten i Kina är hvit, hvarföre äfven hvitt i
allmänhet anses för en ohygglig och sorglig färg, och vår
hvita fredsflagga ansågs derföre till en början af kineserna
såsom något illamenande. Likkistorna äro förfärdigade af
ivra stockars afsågade yttre delar, med ett fyrkantigt stycke
emellan vid hvardera ändan, samt ofårgade. De nedsänkas
i en ganska djup graf med en del högtidligheter och
gästabud, och de sörjande tillbringa stundom de första dagarne
vid grafven, äfvensom de sedan allt emellanåt pryda den
med guldpapper, rökstickor m. m. Kineserna hysa en stor
förskräckelse för döda kroppar, när de finnas i mark, af
det skäl, att då någon alltid skall straffas för mord,
antingen det blir den skyldige eller icke, så anses, i brist på
bättre skäl, den som sist fanns nära den döde, såsom hans
baneman. Jag minnes en g: ng, då jag rodde utför floden
och såg en död kropp flyta der, huru det var mig omöjligt
att med löften om pengar, med goda ord eller hot förmå
håtkarlarne att ro dit, just af det skäl, att om de sågo en
död kines, voro de skyldige att angifva det, men kunde ej
banemannen finnas, så måste de begrafva honom och betala
hans slägt.
Utom hvad vi nu omtalat såsom befintligt på öarne kan
äfven nämnas, att en del socker odlas der, ehuru mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
