Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra delen - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Halfblind och ond tog han då några jättetag i vattnet för
att få fatt i syndaren, men Ben slingrade sig undan
vig som en ål eller dök ånyo ned för att komma upp
ett långt stycke ifrån, åt ett annat håll än drängen
beräknat, och der låg han storskrattande på rygg och
sprutade vatten som en hval.
Långa Adam kom misslynt i land och sköljde
gytjan ur ansigtet under de andra drängarnas skratt,
men Ben sökte sig upp på annat håll, drog i hast sina
sotiga kläder på sig och höll sig länge på ett
vördnadsfullt afstånd från den närmare tre och en half aln
långa jätten, med armarna som ett par släggor och
skallen trång som en äkta Herkules.
Uppe vid ladan delade han sedan med fogden
dennes middag och drack surmjölk ur träflaskan, så
den efteråt stod upp likt ett par stora, blonda mustascher
åt öronen på honom. Derefter kom middagshvilan
sund och behaglig i skuggan af ladan, men Ben
somnade icke. Han låg klarvaken på rygg och såg huru
solskyarna seglade fram högt öfver ladtaket.
I sitt sunda, härliga välbefinnande med den
behagliga känslan af det kylande vattnet qvar öfver
huden, glömde han alldeles en instängd matsal med
nedfälda, gula gardiner och matrester på bordet, hvilka
väntade på honom. Icke ens smultronen kom han ihåg
att sakna. Käringfolk voro de derhemma, — idel
käringar, som sydde och sydde dagarna i ända, utan att
veta af att det fans sveder som brunno, grön skog och
doftande ängar, solig luft och kylande friskt vatten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
