Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En inföding ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väntade alla dagar att det skulle komma, fullt af
förebråelser öfver hans försumlighet att icke svara
på det första, men det kom icke. Och då sköt han
också upp med att svara på det första brefvet. Inom
sig blef han mer och mer orolig, livad ville det
säga, att hon icke skref? En ny otrohet? Hon fann
sig kanske bra der hon var och glömde för sitt
gamla lif helt och hållet sin man och sitt hem. Det
hade man sett förut... ja, ingenting var i sjelfva
verket naturligare, än att hon bjöd till att göra så, och
det kunde tyvärr lyckas alltför lätt med hennes natur.
Men han beslöt alt vänta ännu. En och en
half vecka hade gått, utan alt han falt mera än det
första, fattiga brefvet, hvilket han nästan kunde
utantill, så ofta hade han läst igenom det. En dof vrede
begynte jäsa inom honom emot Hilma, som vågade
sätta honom på ett så starkt prof. An om han
lemnade henne, — hvad skulle hon då taga sig till ?
Ilon hade sitt fördömda egagement, eljes hade hon
nog varit ödmjukare och skrifvit och bedt om
pengar, om icke annat. Nu lefde hon oberoende af
honom och kunde göra hvad hon ville — ja, han
fruktade att hon "jorde det. Ty när hon intet svar
fick på sitt första bref af honom, måste hon ju tro
att han var oförsonligt stämd mot henne och icke
ville veta af henne längre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
