Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lärde bruka icke tigga, men denne lama var en
entusiast, som icke lät sig avskräckas av något.
»Vare det så», sade föreståndaren småleende. »Men
låt mig nu också få samla förtjänster. Vi äro
yrkesbröder, du och jag. Här är en ny bok av vitt, engelskt
papper, och här äro ett par formerade pennor — hårda
och mjuka — alltsammans till nytta för en
skrivkunnig. Och låna mig nu dina glasögon.»
Föreståndaren prövade dem. De voro mycket ripiga,
men av nästan samma styrka som hans egna glasögon,
vilka han lade i lamans hand med orden: »Pröva
dessa.»
»Som en fjäder — alldeles som en fjäder kännas de
på näsan!» Den gamle mannen vände förtjust på
huvudet och rynkade näsan. »Jag känner dem ju knappast!
Och så klart jag ser genom dem!»
»De äro av bilaur — glas, och kunna aldrig bli
ripiga. Måtte de kunna förhjälpa dig att finna din
flod, ty de äro dina.»
»Jag vill taga emot dem och pennorna och den vita
boken såsom ett tecken på vänskap mellan präst och
präst», sade laman. »Men», fortfor han, i det han
famlade på sitt bälte och lösgjorde pennfodralet, »då måste
du också taga detta såsom ett minne av mig. Det är
gammalt — liksom jag.»
Pennfodralet var ett kinesiskt arbete av gammalt
mönster, sådant som icke tillverkas nu för tiden, och
föreståndarens samlareblick hade genast fängslats
därav. På inga villkor kunde laman förmås att taga
tillbaka gåvan.
»Då jag återvänder efter att ha funnit floden, skall
jag ha med mig åt dig en tavla över Padma-Samthora
— en sådan som jag brukade rita på siden i klostret.
Och även en tavla över Livets Hjul, ty vi äro
yrkesbröder du och jag», sade han med ett lågt skratt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
