Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GJ
IO
CO
oo
Inull
ki
CO
fo
II
Tvåfaldt belastade axlar med en fribärande arm.
. + a, + ¾(l+D........
90
(68)
y
¾a s + ai
och vidare jj-, såsom formeln (66) angifver. Vid dylika frågor blir y
efter (66) mången gång på ett ställe af skaftet =0, och detta i allmänhet
på afståndet x0 från första bärpunkten, för hvilket man har (fig. 83):
æ°= öTTi.....................(69)
g
Med en omslutande stympad kon närmar man sig då den stränga formen.
Fig. 83.
Ex. <2 x = 4700 % Q2 W 2350 % s = 600’", at = a2 = 270’".
P, 600 — 270. lL 465
Här är-£ = 600 + 27U* =–-fPfn= °>5343> allts& Pi = OjU. 4700
870
osion m *.„ pa 600 + 270 + 270.3 .
= 2512 %; vidare erhalles fs =––––––■5=7:–––––-m 1,314, följakth-
¾a 0/0
gen Pa = 1,3.2350 — 3078 %, hvarefter man kan beräkna tappar och
270 270
armar, y blir Oför æ0 = M––––-M —— = 310’", hvilket således in-
J~ y Uj87
0,53
faller på skaftet och erfordrar följaktligen en omformning på det sätt, som
förr är omnämndt.
För kontroll och lättnad vid beräkning är det vigtigt att anmärka,
att vid ifrågavarande axlar städse: Px + P2 = Q, + Q2.
§ 50.
Axlar med tre och fyra bärpnnkter.
Talet af axlarnes bärpunkter utsträckes ofta till 4. Äro belastningarne,
fig- 84, Qv Q2, Q3 och Q4, skaftdelarne ||| s2, s3, så har man:
r
ms
co
CO
CO
CO
CO
an
CO CJ1
CO
CO CO
CD
ro
CO
§
oo CO
eo oo
lllllllll
ilillilllJ
imki
llllilUl
iiiiku
lllllllll
iiiiiilll
lllllllll
lllllllll
lUlllltl
iiiilim
CO
Åælar med tre och fyra bärpunkter. 91
«i
«! + Sj + «2 + s3 + a2
hvaraf äfven genom lämpligt teckenombyte erhalles —- •
Fig. 84.
0)
Px + P2 är återigen = Qt + Q2 + Q3 + Qv
Låter man Q4 och s3 blifva 0, så erhåller man uttrycket för trefalldig
belastning, och, om äfven Q3 och s2 sättas = 0, uttrycket (63) för
dubbelbärande och ändtligen vid Q2 och s1 = 0 det för enkelbärande axlar.
För skaftdelarne kunde formler, liknande (66), bildas; man kan dock
utan vidare omvägar förbinda de erhållna axelhufvudena genom stympade
koner, för att erhålla en tillräckligt noggrann axelform.
Diametern till axelhufvudet vid Q4 erhalles af:
m
+ sAl-
M
+ «. u-
Öi
Px
+ «3
m
(71)
Blifva här efter hvartannat s
D
mel öfver i en för -7^
di
s2 och Sj satta = 0, så går denne for-
-yt -—• Axelhufvudena förses med en upphöjning
e’ (enl. § 45) och en bredd, som, om ej på’ förhand bestämd, kan göras = l’/a
gånger så lång som den större af de båda ändtapparne.
Det är klart, att en fribärande arm äfven här kan komma i fråga att
användas, och finnes dess konstruktion af det ofvan uppgifna. Densamme
kan oek omedelbart erhållas genom att göra t. ex. ax eller a2 negativa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
