- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
401

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - 17

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 40i ■—

omöjligt!» tänkte hon. I detsamma såg han åter på henne,
och hans blick öfvertygade henne om, att hon icke
bedrog sig. »Ja, inom en minut skall mitt öde afgöras!»

»Gå, Natascha! Jag skall kalla dig, när stunden är
inne», hviskade grefvinnan, och Natalia gick efter att ha
kastat ännu en rädd, bedjande blick på fursten och sin mor.

»Jag har kommit hit, fru grefvinna, för att anhålla om
er dotters hand», sade furst Andrei.

En lätt rodnad lade sig flyktigt öfver grefvinnans
ansikte, men hon svarade icke genast. Slutligen började hon
långsamt, under det fursten uppmärksamt betraktade henne:

»Ert anbud ... ert anbud ...» hon teg förvirrad, men
började igen . . . »ert anbud ... är mycket smickrande för
oss ... och . . . jag antar det. Det gläder mig mycket
och, som jag hoppas, min man också, men det beror af
henne själf ...»

»Jag skall själf säga det åt henne, om ni ger mig er
tillåtelse. . . . Får jag det?» sade furst Andrei.

»Ja», svarade grefvinnan och räckte honom handen,
under det hon med en blandad känsla af skygghet och
ömhet tryckte sina läppar på hans panna, när han lutade sig
ned och kysste hennes hand. Hon ville älska honom som
en son, men hon kände, att han var en främling för henne
och att han nästan ingaf henne fruktan.

»Jag tror med säkerhet, att min man kommer att ge
sitt bifall», sade grefvinnan — »men er fader ...»

»Jag har meddelat min fader min afsikt, och han har
som ett oefterlåtligt villkor för sitt bifall ålagt mig, att
bröllopet icke får ega rum förr än om ett år, hvilket jag
nu också skulle meddela er», sade furst Andrei.

»Ja, visserligen är Natalia ännu bra ung, men ett helt
år — det är bra lång tid!»

»Ja, det är en lång tid, men det är omöjligt att ändra
min faders vilja», sade furst Andrei med en suck.

Krig och fred. 26

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free