Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag skall skicka henne till er», sade grefvinnan och
lemnade rummet. »Käre Herre Gud, var oss nådig!» bad
hon, under det hon gick för att uppsöka sin dotter.
Sonja sade henne, att Natalia var i sängkammaren.
Där satt hon blek och med tona ögon på sin säng och
såg på helgonbilden, under det hon ifrigt korsade sig och
därvid hviskade något. Men när hon fick se modern, sprang
hon upp och skyndade fram till henne.
»Nåå, mamma! Hvad . . . hvad . . . säger han?»
»Gå in till honom, barn! Gå! Han anhåller om din
hand», sade grefvinnan allvarligt. »Gå, Natascha!» och hon
följde med en sorgsen blick dottern, när denna skyndade
ifrån henne, och drog en djup suck.
Natascha kunde sedan icke erinra sig, huru hon hade
kommit in i salen. Då hon blef varse fursten, stannade
hon. »Är det väl möjligt, att denne främling nu har blifvit
allt för mig?» frågade hon sig, och Jion svarade genast på
sin fråga: »Ja, allt! Han är mig kärare än allt annat i
världen!»
Furst Andrei gick henne till mötes med nedslagna ögon.
»Jag har älskat er från första ögonblicket jag såg er —
vågar jag hoppas på er genkärlek?» —Han såg på henne,
förvånad öfver det på en gång allvarliga och lidelsefulla
uttrycket i hennes ansikte, som tycktes säga: »Hvarför frågar
ni om någonting, som är så själfklart? Hvad skall jag väl
säga, då jag icke kan uttrycka med ord hvad jag känner?»
Hon närmade sig till honom och stannade åter, men
han fattade hennes hand och kysste den.
»Älskar ni mig?»
»Ja, ja!» utbrast Natalia nästan motvilligt, och dragande
djupt efter andan brast hon slutligen i gråt.
»Hvad är det med er? Hvarför gråter ni?»
»Därför att jag är så lycklig», svarade hon leende-genom
tårarne, lutade sig närmare intill honom, dröjde ett ögon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
