Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ödemarkstroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
b>*sr
V’.
K III
R
ii
■ II
i VfrM
Ödemafkstroll.
A
1
Jvina i torpet hade älskat en
sjöman, som från sina lång-
färder på främmande vatten hade kommit till hemtrakten
för att där tillbringa en sommar. När vintern nalkades, for
sjömannen sina färde, och Fina satt allena med sin gamla,
halfblinda far och sina många tankar på världens underliga
gång i allmänhet och på hvad som snart skulle inträffa i
hennes värld. Hur hon i månadtal tänkte och tänkte, då
hon satt i stugan, medan de skyhöga granarna susade dy-
stert i det djupa mörkret rundt omkring, så blefvo tankarna
allt elakare, och när den lilla kom till världen, for den onde
i Finas modershjärta och hade henne att sy en säck, stoppa
barnet och en sten däri, knyta till bandet och bära den kvi-
dande bördan ut i utmarken, där träsket låg med sitt svarta
vatten omskuggadt af ödemarksträd med halftorra och för-
vridna grenar. Hon kände ej ett styng i hjärtat, när säcken
plumsade i vattnet och försvann. När hon sedan såg upp
och hennes blickar en smula spejande foro öfver stränderna,
tyckte hon att de gamla träden sågo stygga och gemena ut,
där de pekade med sina halftorra grena# hit och dit. Så
hämtade hon sig igen, hånskrattade dem midt i ansiktet och
begaf sig hem till torpet.
Men på flere år gingo Finas vägar ej till utmarken.
Ty hur trotsigt hennes hjärta än var, hade bilden af träsket,
sådant hon såg det den gången, när säcken släpptes i vatt-
net, gräft sig in i hennes minne med vildmarkens hot om
hämd.
IK
*f;|
P •
[L
B if
B f
4|
m
■’II?]’
I r- • !
’V|’
I #1
m
K 1
H3II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
