Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ödemarkstroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BMBBHM———
:
Ödemarkstroll.
hem. När Fina kom upp på mon, började redan skymnin-
gen falla på.
«Kuddona, kuddona, kuddona, kom . .!» klingade det
genom skogen i långa utdragna toner.
«Kuddona, kuddona kom . .!»
Så stannade Fina och lyssnade med återhållen ande-
dräkt. Intet svar hördes. Vidare och vidare gick hon långs
fästigarna, som korsade hvarandra i alla riktningar, vidare
och vidare ner mot kärren, som hon trodde, och lockade.
Himlen var allt ännu molnbetäckt, men
just där solen sjönk
fanns det en klar fläck. Och när solen lyste ut genom detta
hål, flög det med ens som en ström af blodrödt ljus öfver
världen. Skogarna färgades röda, bergstopparna blefvo röda,
furornas kronor skiftade i grönt och purpur, och stammarna
stodo som grannröda pelare i en
sagas trolska slott. Mar-
ken var röd, så att det gjorde ondt i Finas ögon, och emel-
lanåt lyste aftonskimret fram mellan träden som stode all
ödemarken i brand. I detta häxerispel med färger blef Fina
så underlig och hemsk till mods, att hon ej mera kände stig
från stig, utan till slut kom bort från alltsamman och ej
märkte annat tecken till väg än några gamla fotspår, fyllda
med svartrödt vatten.
I
I I
m ii
i När hon gått igenom den fuktiga sänkan med mjuk,
brun jord och täta småträd och buskar, kom hon åter upp
på fastare mark, blef litet tryggare till mods och ropade
på nytt:
iii
«Kuddona mina, kuddona mina kom, ko—o—m!» Men
nej, intet bölande svar.
Då tyckte hon det vara bäst att vända om. Så märkte
hon med ens att hon ej visste hvar hon var. Och så släckte
därtill molnen ut ljuset, och det blef plötsligt nästan mörkt
i skogen. Då öfvergaf modet Fina, hon skulle få tillbringa
den kalla natten därute bland vilddjuren och allt som kunde
finnas i ödemarken —
och hvad det var, det kunde man
ej ens veta, ty den ena hade sett ett och den andra annat,
underliga fyrfota djur med vingar, grå troll, som sågo ut
i$
I;
4S|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
