Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - II. Innehåll - 2. Nattvardsgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beträffande antalet årliga nattvardsbesök nöjer sig kyrkolagen
med att säga, att åhörarnas hjärtan skulle uppväckas "till att ofta
och åtminstone tre eller fyra resor om året gudligen bereda sig
värdeligen att undfå och anamma detta heliga sakramentet".63 Det
säges vidare, att detta heliga sakramentet skall utdelas, "så ofta
församlingens ledamöter det åstunda och uti de stora
församlingar åtminstone varannan eller tredje söndag, och må ingen
präst uppskjuta och därmed anstå låta intill de stora årshögtider
och böndagarna".64
Det gäller nu att undersöka, i vilken mån dessa delvis varandra
motsägande bestämmelser förverkligats i Västerås stift.
Då det gäller nattvardsfrekvensen i äldre tider, befinna vi oss på
fastare mark än i fråga om kyrkogången. Våra kommunionböcker
innehålla uppgifter om nattvardsbesöken. Och där sådana böcker
saknas, vilket särskilt ofta är fallet beträffande de sista
decennierna under 1700-talet och de första av 1800-talet, kunna
husförhörsböckerna åtminstone ofta giva besked. Såsom framhållits i
inledningen, måste särskilt husförhörsböckernas uppgifter behandlas
med en viss försiktighet, i synnerhet beträffande tiden omkring år
1800. I de fall t. ex. då siffran för ett år är synnerligen låg, medan
de angränsande åren förete betydligt högre frekvens, finnes
anledning att antaga bristande redovisning. Egendomligt nog synes
denna mindre noggrannhet på flera håll särskilt känneteckna de jämna
årtalen, i synnerhet tiotalen. Av praktiska skäl har, såsom även
förut sagts, undersökningen måst inskränkas till att omfatta ett
16-tal representativa församlingar i skilda delar av stiftet.
Naturligtvis kan icke en sådan statistik avlägga ett fullt tillförlitligt
vittnesbörd om förhållandena i stiftet i dess helhet. Men i den
mån siffrorna från de utvalda församlingarna visa samma tendens,
har man anledning att tänka, att förhållandena i de övriga
församlingarna icke kunnat vara nämnvärt olika. Luckorna i uppgifterna
bero mestadels på att tillförlitliga siffror icke stått att vinna. I vissa
fall har statistiken i de stora församlingarna måst begränsas av det
skälet, att arbetet icke skulle ha stått i rimlig proportion till det
resultat, som kunnat vinnas.
En blick på de bifogade tabellerna, visar en ganska stor likhet i
utvecklingens gång inom stiftets olika delar. Nattvardsfrekvensen
under de äldsta tiderna var i regel mycket hög. Då officiella
folkmängdsuppgifter föreligga först från 1748, kan man ej med någon
3
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
