- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
51

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - II. Innehåll - 2. Nattvardsgång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

var tillräcklig för anskaffande av kommunionvin.66 Men denna
omständighet kan förklaras bland annat därav, att nattvardsvinet
stigit i pris, en kostnadsökning, som särskilt framhölls av många
präster i deras redogörelse för det andliga läget i församlingarna
till biskop Murray 1814. "Vid nuvarande höga vinpris räcka ej 3
tunnor vinsäd till inköp av vinbehovet", heter det bl. a. från
Skinnskatteberg. Själva minskningen är betygad även i litteraturen.
Axel Garfvé meddelar om nattvardsgången i Fellingsbro: "Till god
kristlig sedvänja hörde förr att begå nattvarden två gånger om
året. I början av 1800-talet blir det vanliga en gång om året.67
Att tendensen röjde sig ganska tidigt, framgår av en uppgift i John
Holmgrens år 1948 utgivna avhandling om Norrlandsläseriet. Där
nämnes, att herrnhutaren Elias Östergren, då han som emissarie
besökte Torneå 1751—52, "nur 2 mal des Jahrs" vågade gå till
nattvarden, "weil es aufsehen macht, wienn man öfter ginge."68 I detta
sammanhang bör nämnas, att herrnhutarna voro särskilt kända
för sin flitiga nattvardsgång.

Beträffande orsakerna till den minskade frekvensen vid slutet
av 1700-talet och början av 1800-talet har Emil Liedgren påpekat
två möjligheter:

1. Rädsla för smitta. De veneriska sjukdomarna hade vid
sekelskiftet fått en fruktansvärd spridning.

2. Ståndspersonernas, speciellt adelns, föredöme.
Privatkommu-nion förekom bland dessa i stor utsträckning, och då allmogen ej
såg herrskapen vid nattvardsgångarna, kan detta ha bidragit att
avhålla från deltagande i den allmänna kommunionen.

Av intresse i detta sammanhang är en osignerad insändare med
rubriken Om nattvardsgång i P. A. Wallmarks tidning: Allmänna
Journalen den 4 juli 1814, på vilken Emil Liedgren riktat min
uppmärksamhet. "Det är en gammal plägsed", heter det, "att fira
åminnelsen av viktiga händelser och av människor, som varit
gagneliga för upplysningen och dygden. Bland firande av viktiga
händelser är väl judarnas Påska av de mest bekanta — Jesus antager
vid nattvarden likasom vid dopet kände plägseder, såsom oskyldiga,
intrycksfulla och minst kostsamma; så att den fattigaste även kan
fira åminnelsen av Jesu lära, leverne och lidande, saker som för
människor äro högst viktiga och välgörande. Vissa åminnelser firas
en gång i livstiden såsom jubeldagar, silver- och guldbröllop. De
vanligaste högtidligheter hava blivit bestämda att firas en gång

51

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:13:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrksed/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free