Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 3) Folkrörelserna - a) Folkväckelsen (Det religiösa elementet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under inverkan av här nämnda och andra faktorer fjärmade sig
väckelserörelsen allt mera från kyrkan. Den religiösa
"emigrationen" grep omkring sig. Icke minst gäller detta om Västerås stift.
Biskop Gottfrid Billing fann vid sin ankomst till stiftet 1884, att
separationen nått längre i Västerås stift än i Lunds, där dock de
andliga rörelserna började tidigare. Orsakerna till att detta stift
kommit att framstå som "de separatistiska och sekteriska rörelsernas
framför andra klassiska mark", torde huvudsakligen vara att söka i
följande omständigheter.
1. Väckelsen i Orsaläseriets form var av särskilt radikal art.
2. Folklynnet har inverkat. Dalarna har alltid gjort sig känt för
att vara en upprorisk landsända. Vilka skulle gå i spetsen för en
rörelse, som uppfattades som en frihetskamp, om icke dalkarlarna?
3. Kyrkans hållning till väckelsen synes i Västerås stift ha varit
mera sträv än i många andra stift. Detta gäller särskilt om
väckelsens tidigaste skede.
Beträffande utvecklingen av förhållandet mellan kyrkan och
frikyrkligheten efter genombrottsåren kan man i vissa avseenden tala
om en skärpning av motsatserna. Både kyrkan och de frikyrkliga
organisationerna ha blivit mera samfundsmedvetna. Pingströrelsens
framträngande på 1900-talet innebar en ytterligare radikalisering av
väckelsen, av betydelse icke minst för Västerås stift.
Men samtidigt har ett närmande ägt rum. Den gemensamma fara,
som ligger i avkristningen, har verkat förenande. I skilda kristna
läger har man en känsla av att sitta i samma båt. Särskilt på det
sociala området och ifråga om kristendomsundervisningen i folkskolan
ha linjerna kunnat sammanstråla. Kyrka och frikyrka ha även på
flera punkter hämtat lärdom av varandra. Edvard Lehmann har en
gång beskrivit mötet mellan Kattegatt och Skagerack. På ytan yr
skummet. En vit böljekam avtecknar sig efter gränslinjen. Men
under den kämpande ytan glida strömmarna över i varandra.
Temperatur och växtvärld äro märkvärdigt lika på båda sidor.74 Något
liknande har även skett på det område, som nu sysselsätter oss. Ett
utbyte har ägt rum. Vid prästmötet i Karlstad 1893 underströk
biskop Rundgren, att kyrkan hade något att lära av dem, som söndrat
sig ifrån henne. "Baptisten står som en varning mot det vådliga
betraktelsesättet av dopet såsom ett opus operatum, metodisten lägger
oss på hjärtat vådan av att försumma helgelsen i församlingslivet,
’187
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
