Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkskoleliteratur. Läsebok för Folkskolan. Læsebog for Folkeskolen og Folkehjemmet. Udgiven efter offentlig Foranstaltning. Oplag 3. Tillæg til Læsebogen for »Folkeskolen og Folkehjemmet». Udgiven efter offentlig Foranstaltning. Dansk Læsebog ved M. Matzen. Förste Deel. For de lavere Klasser. Anden Deel. For Mellemklasserne. Udg. 3. Tredie Deel. For de höiere Klasser. Udg. 3. Fosterländsk Läsning för Barn och Ungdom, utgifven af Artur Hazelius. Första samlingen. Af Simon Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKSKOLELITERATUR.
89
rike; 3:o fosterländska och kyrkliga minnesdagar
(några få historiska berättelser). B är ordnad nästan
på samma sätt, dock så att efter naturalhistorien
följa berättelser ur Preussens historia, d:o ur
kyrkans historia och en samling sångtexter, hvarmed
boken slutar. C. är likasom den norska fördelad i
3 kurser och nästan lika fullproppad med en mängd
olika ämnen som denna. Ordningen - dock! om någon
ordning kan vid denna läsebok knappast blifva tal;
på sin höjd skulle man der kunna finna en motiverad
oordning. Det mesta är uppstäldt efter årstiderna,
hvarunder man finner i det brokigaste virrvarr
en massa realkunskaper. En mängd berättelser ur
fäderneslandets historia finner man, utan det ringaste
afseende på sammanhang och tidsföljd, inflickade
under vissa månadsdata, hvarvid kungliga födelsedagar
och dylikt med synnerlig pietet ihågkornmits. - I
alla 3 tyska läseböckerna intager poesien ett mera
underordnadt rum än i de skandinaviska; likasom
vi ock med skäl tro oss kunna säga, att de tyska
läseböckerna i jemförelse med de skandinaviska äro
af underordnadt värde.
Genom föregående framställning torde vi hafva vunnit
åtminstone så mycket, att läsaren villigt medgifver
det ej vara någon lätt sak att afgöra, hurudan en
läsebok för folkskolan bör vara. Det är äfven långt
ifrån, att vi tilltro oss kunna tillfredsställande
lösa alla de svårigheter, som härvid möta. Enligt
någras åsigt synes en läsebok för folkskolan böra
om möjligt omfatta allt det realvetande, som kan
falla inom folkskolans och folkhemmets område. Den
förnämste målsmannen för denna åsigt är den norska
läseboken. Enligt andras mening har läseboken att
jemte det moraliska endast upptaga det språkligt
och fosterländskt bildande. Så i den danska. En
förmedlande ställning intages af den svenska. För vår
del tveka vi ej att ännu mera närma oss den danska
läsebokens ståndpunkt. I den svenska synes oss planen
vara något litet sväfvande och vår anmärkning kunde
så uttryckas, att hon utom sin sträfvan att vara en
läsebok för skolan icke är alldeles fri från afsigten
att göra sig till en realencyclopsedie för hemmet.
Detta vårt yttrande må nu ingalunda tydas så, som
skulle vi vilja undanhålla bokens läsare alla de
ämnen, som t. ex. den norska läseboken upptagit, såsom
naturlära, »välståndslära» och mycket annat. Visst
icke! ju mera de få lära af dessa och andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
