Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN. 379
har att ny konstruera ett skattesystem, utan har
att taga hänsyn till förhållandena, sådana de under
samhällets utveckling gestaltat sig, kan man ej,
genom ett penndrag omhvälfva det bestående, utan
att kränka den vackra grundsats, från hvilken man
säger sig utgå, nemligen, att medborgarne skola
efter sin förmåga, sin inkomst, lika bära samhällets
bördor. Vill man borttaga roteringen, måste jemväl
grundräntan och tioriden följa med, ty i afseende
på dem är olikheten ännu större. Skulle man indraga
grundränta och kronotionde, som af komiterade för
frågan om deras anösning blifvit till sam mans
beräknade till 6,700,000 rdr, jemte det belopp,
hvartill summan af roteringskostnaden blifvit
beräknad, 2,600,000, inalles 9,300,000 rdr, och på
sätt nödigt blefve, ersätta dessa skatter med allmän
bevillning, skulle densamma, som efter andra artikeln
uppgår till omkring 1,900,000 rdr, komma att nära
nog femdubblas. Och som svårigheten att träffa all
inkomst lika och öfver hela riket åstadkomma en jemn
taxering allmänt erkännes, skulle det missnöje, som
ett så mycket förökadt bevillnings-belopp uppkallar,
ytterligare stegras, så snart man lärde sig inse,
att denna skatteförhöjning hufvudsakligen haft’ till
följd en förhöjning af priset i nuvarande egares hand
på ett visst slags jordegendomar. Skall rättvisa göra
sig gällande vid förändring af jordbeskattningar, få
ej grundskatterna aflyftas, utan böra aflösas efter
skäliga och billiga grunder. Samma förhållande är med
rustnings-och roteringsbördan. Skulle man emellertid
begränsa frågan härtill, råkade man in i särskilda
svårigheter med hänsyn till rust-och rotehållares
härutinnan stridiga intressen. De senare fingo en
gifven fördel, men ej så de förre, hvilka till ett
antal af 6,925 mantal i och med det samma ginge de
räntor förlustiga, som de nu uppbära, hvilka för
hela riket blifvit beräknade till 850,000 rdr. Om
emellertid landets finansiella ställning tilläte
en aflyftnrng af grundskatten och andra realonera,
återstår frågan, huruvida man vinner rättvisa genom
att stryka ett streck öfver hela utvecklingen af
nuvarande skattesystem, om man ock kan uppvisa, att
företrädesrättigheter i forna tider orättvist förvärf
väts och oförtjent åtnjutits. Är man säker på, att
man genom afskaffande af grundskatt och reala bördor
lyckas att skipa rättvisa? Huru skall man kunna veta,
att då man företager en skatts flyttning från jorden
till personen, man i jordens egare finner den, som
bör hafva upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
