Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380 DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN.
rättelse för förfäders lidna oförrätter. För att
full rättvisa skulle kunna ske, erfordrades, att
hemmanen innehafts i lineal succession far efter
son, och att aldrig arfskiften egt rum, än mindre
försäljning eller gåfva. Ty hvad säkerhet har man, att
icke just de näringsidkare, kapitalister, embetsmän,
hvilka till godtgörelse för forna tiders orättvisa,
få på sig öfverfly.ttad den skattebörda, som dragés
från jorden, härstamma från dessa jordegare, hvilka
pressades af skatter, så att de fingo gå från hus och
grund, eller att icke de nuvarande egarne sitta under
eget hus och tak, derför att deras förfäder kunde
begagna sig af det låga värde, hvari skatterna höllo
jorden. Om på sådant sätt rättvisa skall skipas, borde
andra medborgare, som härstamma från yrkesidkare,
kunna anses berättigade att fordra ersättning, i form
af nedsättning, derför att deras förfäder bragts i
elände genom myntförsämringar och statsbankrutter, som
jemväl ännu i dag kunna visa sig i sina verkningar,
men hvilka hafva betraktats hvar för sin generation
såsom ett öfyergående ondt, - hvilket under då varande
förhållanden var nödvändigt. Den svåra förlust,
som derigenom kom efterkommande till del, är ej af
annan beskaffenhet, än den minskning i kapitalvärde,
som grundskatten åstadkommer.
Hvad beträffar jemförelsen med qvarnränta,
tackjernstionde och hammarskatt, bör erinras,
att deras utgörande först och främst betingades af
vissa förmåner och privilegier i fråga om anläggning
af de verk, som hade grundskatt sig ålagd, samt,
hvad jernhandteringen angår, af vissa friheter i
afseende på kol-, malm- och tack-jernshandel. Då dessa
förmåner upphörde och allmän frihet till jernverks-
och qvarnanläggning så väl som till kol-, malm- och
tackjernshaudel blef medgifven, hvilken naturligtvis
stegrade omkostnaderna och genom konkurrensen
minskade inkomsterna, då fordrade naturligtvis ock all
billighet och rättvisa, att dessa produktionsskatter
afskaffades och förvandlades till inkomstskatter. I
den bergslag, som ännu är privilegierad, fortfar
derför ännu tack-jernstionden. Skatterna på
jerntillverkningen hafva dessutom, till följd af
begränsningen af tillgångarne på malm och skog i
närheten af jernverken, aldrig kunnat taga karakteren
af en fix ränta, såsom förhållandet varit för den
sitt kapitalvärde ökande jorden. Vid q varnar och
jernverk är det förbättrade maskiner, bygg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
