Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ik hebb, wat U belieft, altijd te doen bemint.
Sou ik er tegen staan? Ik ben maar bloot een wind».
Derefter talar Mars, krigsguden, svenska, Apollo italienska,
den lysande Phoebus fransyska och Mercurius på lätt tysk
vers,
Vi öfvergå till den följande afdelningen:
Bröllops-skrifterna. De äro tjugutvå till antalet, nästan
alla på svenska och till närmare bekanta, ofta slutande med
lättgissade gåtor af mer eller mindre obscen beskaffenhet
till »kvinfolcket», någon gång med en genom längre och
kortare versrader bildad figur, som ser ut som en festpokal,
fylld med lyckönskningspoesi. De synas också mest vara
lämpade till en andlig dessert efter maten, medan sällskapet
ännu sitter och »måvar» sig kring bordet. Såsom
tillfällighetsstycken är naturligtvis deras innehåll högst omvexlande
om ämnet än är detsamma; och, hvad som utgör en verklig
förtjenst, versmåttet är rikt och ledigt, från alexandrinen
till 8-, ja, 6-fotade jamber och trochéer. Med hvilken
förvåning och beundran skulle ej gästerna åhöra ett så lätt
spel af den svenska sånggudinnan! Men såsom endast ett
gladt skämt för stunden, måste de vara utan egentligt
konstvärde och göra ej heller anspråk derpå. Författaren kunde
väl aldrig ana att de skulle läggas under den litterära
kritikens ögon efter två seklers förlopp. De stå derföre på
gränsen af ett vittert och kulturhistoriskt intresse, och om
vi granska dem något närmare, sker det visst icke ur
poesins synpunkt, som det här vore orätt att tillämpa, utan
för att få vissa inblickar i tidehvarfvets och författarens
skaplynne. De äro uppfylda af gamla, nu till en del
förlegade ordspråk, af barnsliga allusioner på brudens och
brudgummens namn, till och med af då brukliga och ännu
ej alldeles aflagda svordomar, som lätt halkade förbi under
gästabudsglädjen. Vissa talesätt återkomma oftare, såsom
att tärnorna liknas vid »iordgudinnor», att Venus för bruden
pi fägring som i dygder villigst vijker» och »at the, som
två i dagh», snart »läre vara trij».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ljlucidor/0105.html
