Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reiser, den mest hänförande naivité i hela sitt väsende, var hon
en varelse skapad; att: förvrida: hufvudet på alla herrax ; något
som snart visade sig med unga grefven, hvilken just vid hennes
ankomst var hemma på besök. Han blef så intagen af den
älskvärda gouvernanten, att gamla grefven, en man med höga begrepp
om den aktning, man af -ära rimåste visa en hvar som. står
under hans beskydd* började frukta att den, vackra sonen,
möjligtvis; på den intagande, flickan, skulle kunna göra ett| så djupt
intryck, att det kunde leda till —• Gud vet hvad. — Nog af,grefve
Herman — den sista ;iättlingen af den gamla familjen, hvars anor
gingo så långt tillbaka att det var ovissttom icke sjelfva Odin hade
namn, heder och värdighet af stämfadern — skickades ut att i
likhet med alla andra göra sin rund kring kontinenten. Han skulle
blifva borta ett år.
Orten var fattig på ungkarlar och den grefliga familjen lefde
för tillfället, i anseende till grefvinnans sjuklighet, indraget, så-att
den vackra Zelina Fries säkert fått sluta med att endast vara
ett föremål för bruksförvaltarens och kontorsskrifvarens glödande
blickar, då hon under sina promenader sammanträffade med dem,
så framt icke kapten Mårtenson funnits.
Ett halft år efter hennes ankomst till Hillesta och två dagar
sedan grefve Herman rest, yttrade gamla grefven, som var mycket
belåten med sonens aflägsiiande, till Zelma:
„Har mamsell Fries sett vår närmaste granne, kapten
Mårtenson ?“
„Nej, herr grefveblef,fsvaret,.
■ • „Så,-;mycket bättre, jag kan då få presentera honom för er
i afton. — Han är den rikaste possessionat här på orten;: ehuru
blott en uppkomling. Men så är/ det, penningen ger värde och
förskaffar oss aktning, Bedröfliga tidex då. män af ära måste
anlita män af penningar.4*
Grefven gick af och an på golfvet.: Grefvinnan som hafllåg
på en pompadour, inföll med högdragen och släpande ton:,
„Ja, det är mer än bedröfliga tider;nkara Romarhjérta, då
en af Sveriges första ädlingar, glömmer aktningen för sig sjelf
så långt, att han umgås, med dylikt folk som den der Mårtenson.
Dessa ord tycktes hafvä medtagit grefvinnans krafter; ty hon
fattade luktvattenflaskan och förde: den med en utraattads rörelse
till näsan.44
„Min vän, det der förstår icke ni damer att bedöma,44
svarade grefven kallt, „För öfrigt är Mårtenson en så i allo redbar
och hederlig karl att man,’ oafsedt hans rikedom, skänker honom
sin aktning, och derjemte är han så stolt att han aldrig hvarken
bjuder eller låter bjuda sig af ortens adel. Hit reser han endast
då affärer tvinga honom dertill,. det vet du ganska väl, min söta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
