Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6) Ett tidens offer: Sonja Kovalevsky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hennes sjukdom blef kort. Ett par dagar därefter var
hon död. Död ensam, liksom hon i verkligheten lefvat
ensam. Ett par väninnor, som vakat hos henne, och som
hon ytterst rörande tackat härför, hade just gått hem för att
taga sig litet hvila, då dödsarbetet började. Ingen var
närvarande utom en främmande sjuksköterska, som nyss
kommit dit. Hon dog och blef begrafven i det land, där
hon ej ville lefva, och där hennes kraft blifvit bruten.
VII.
Men bakom den bild, som tecknats på dessa blad,
framträder en annan, stor, oklar och otydlig. Den låter icke
gripa sig, lika litet som en bild i vattnet låter sig
fast-hållas; utan den upplöses, när man vill fatta tag i den.
Men strax därefter framställer den sig åter och står
återigen där stor, oklar och hemlighetsfull.
När vi känna en människas hela lefnadshistoria, veta
ur hvilka förhållanden hon framgått, under hvilka
betingelser hon utvecklat sig, hvilka anlag hon ägt, hvilka
lidanden hon genomgått och af hvilken sjukdom hon dött, då
tro vi oss vara noga underrättade om henne och tycka
oss hafva en mer eller mindre utförlig bild af henne för
ögonen samt ett mer eller mindre psykologiskt begrundadt
omdöme om henne i vårt medvetande. Och Sonja
Kovalevsky är en af de människor, öfver hvilkas lif några slöjor
allra minst tyckas sväfva. Hon var öppen, meddelsam,
själf psykologiskt intresserad af sitt eget jag, hon hade intet
att dölja, var känd af en stor mängd människor i hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
