- Project Runeberg -  Moder och styfmoder /
25

(1875) [MARC] Author: Charles Dickens
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

visste, att hon ej ville följa med, ehuru jag inte begriper hr.:*
hon skulle kunna veta det. Hvarför vill du inte komma, söta
Kitty?" fortsatte han förändrande sin ton från vrede till hön-
fallande ifver. "Du vet inte hur roligt London är. Mamma är
med öf verallt, och alla komma till oss ; och jag skall vara så fli-
tig. Jag skall lära mig mina lexor h varenda morgon, innan jag
går ut. Söta Kitty, kom!"

"Jag skulle bra gerna vilja det," sade Catharina,
försökande att dölja sin bedröfvelse. "Jag skulle så gerna vilja se
allt som vi talat om, och höra de ryktbara och utmärkta män,
som du känner, men jag tror ej att det vore rätt af mig att fara."

"Men hvarför, Kitty, hvarför ? Vi vilja ej göra något orätt.
Du kan gå till kyrkan tre gånger livar Söndag om du vill, och
det finns en kyrka helt nära oss, der de hålla gudstjenst
hvarenda dag. Der finnas också en hel hop tiggare, tio gånger
eländigare än några i Swallowfield, och de komma sjelfva att begära
dina penningar, utan att du behöfver ha besvär att söka upp
dem. — Är hon inte bra tråkig, Miss Birkby ? Hon tycker sig
ha gett ett ovedersägligt skäl, när hon säger att det ej vore rätt
att fara, och sedan kommer man ingen väg med henne. Det
bästa är likväl, att hon ej nedlåter sig till att säga hvarför hon ej
anser det rätt. O, Kitty, du kan inte tro hur ond Frank är.
Han blef så blek som ett lärft och gick sin väg från bordet, der
vi alla sutto och åto frukost. Han sade inte ett ord, men jag
ville inte vara i ditt ställe för något i verlden!"

"Detta allt är ju bra illa, Kitty," sade hennes tant. "Jag
är säker på att din pappa och jag kunde hjelpa oss utan dig.
Jag kunde få Jane Thope att läsa för honom, hon läser utmärkt
bra, och han skulle snart vänja sig vid henne."

"O, Miss Birkby, det tjenar till ingenting," sade Edvard
sorgset. Han hade studerat Catharinas till hälften bortvända
ansigte. "Hon vill inte komma, och naturligtvis vilja vi ej
tvinga henne, ehuru ledsna vi må vara."

Kitty suckade tungt, men svarade ingenting.

"Om du bara ville ge ett skäl," sade Edvard efter en stunds
tystnad i en mildrad ton. "Om du bara ville säga hvarför du ej
vill komma."

"Jag kan icke göra det, Edvard, men vill du ej lita på mig?
Vill du ej tro mig när jag säger, att det ej är af brist på kärlek,
som jag afslagit Eder vänliga bjudning — att jag skulle hafva
njutit af att få fara, mer än jag kan säga. Vill du ej tro detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:29:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/morstyfmor/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free