Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på mitt blotta ord och ännu ha förtroende och kärlek till mig?
Du kan inte tro hur bedröfvad det skall göra mig, när I aren
borta, att tänka det I domen mig hårdt."
Gossen var tyst, men hans an sigts uttryck skiftade
oupphörligen under intrycket af olika sinnesrörelser. Slutligen blef det
lugnt och godt. Han tog Kittys hand och tryckte den emellan
sina, i det han utropade:
"Det är mycket svårt, men jag vill göra det. Jag vill tro
hvad du säger, Kitty, och jag vill inte sjelf tänka illa om dig, ej
heller tillåta någon annan att göra det. Du har aldrig
bedragit mig, du har varit ömmare och kärleksfullare emot mig än
någon syster kunnat vara, och om du säger, att det ej är af
brist på kärlek som du ej följer med oss, så vill jag tro dig och
älska dig lika mycket som förut. Men du vill väl skrifva
till mig?"
Catharina försäkrade att hon räknade på hans bref såsom
en stor källa till förnöjelse under hans frånvaro, och han tog
afsked mycket tröstad och fast besluten att försvara Kittys obe-
gripliga beslut mot hvar och en som skulle försöka att
klandra det.
Men en annan och mycket hårdare strid väntade henne
ännu — en strid, som hon gerna skulle undvikit, om det varit
möjligt. Den förtroliga vänskap, som sedan deras barndom egt
bestånd mellan henne och Frank, gaf honom rätt till en
förklaring öf ver skälen till hennes uppförande, en rätt, som hon, ehuru
stor svårighet den försatte henne i, ej kände sig böjd att
ifrågasätta.
För att undvika, eller åtminstone fördröja sitt
sammanträffande med Frank, tog hon tillfället i akt att aflägga ett besök
hos sin gamla sköterska, som med sin man bebodde ett litet torp
på något afstånd från Swallowfield. Hon lemnade ej Mrs
Price förrän klockan var öfver fem, och skymningen började
inbryta, då hon med sorgset sinne anträdde sin hemfärd. Den
milda, fuktiga luften andades vällukt från de tidiga violerna och
auriklerna, och månen började just synas på himlahvalfvet.
Aftonen lämpade sig för vemodiga och ömma känslor, och som
Catharina fortsatte sin väg, förde hennes minne henne tillbaka till
barndomens dagar och de otaliga fröjdfulla timmar hon
tillbringat med Frank.
Då en krökning af vägen hastigt förde henne ansigte mot
ansigte med honom, som hon tänkte på, betraktade hon honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
