Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin sannt religiösa anda lyckas gifva det intrigan-
ta upptåget en förädlande poetisk lyftning. Ock-
så var det en lika fin som vacker idé att slutligen
anbringa detta moment såsom det egentliga och
sanna hufvuddraget hos denna proteusartade ge-
stalt, öfver hvars rätta karakter man förut sväfvat
i tvifvel. För öfrigt är Adelas parti behandladt
med stor förkärlek: hennes aragonaise är originel
och karakteristisk, arian i sista akten pikant och
lysande, och serskildt bör nämnas den lika hu-
moristiska som natursanna sångdialogen mellan
Adela (som aragonesiska) och Don Juliano i 2:dra
aktens Morceau d’ensemble; det lilla oboe-pasto-
ralet med sin nationella folkton fulländar den naiva
och lifliga taflan. Svagare äro deremot kupletter-
o
na i första akten. Åtskilliga ensembler vore ock
att nämna, såsom terzetten i början, grundad på
en bolero af äkta kastiliansk gravitet och ej utan
en fläkt af den romantiska anda, som så ofta lef-
ver i de spanska nationalmelodierna. Instrumen-
tationen är så fin och smakfull, att örat med ser-
skildt välbehag dröjer dervid. Slutligen finner man
ock i denna musik långt färre loci communes än
i flera andra auberska produkter, och »Svarta Do-
minon» skall utan tvifvel fortlefva i alla tider så-
som en bland de förnämsta representanterna för
den franska operetten.
»Svarta Dominon» fordrar goda sångare och
ännu mera goda skådespelare. Lyckligtvis gifves
den numera pä ett i båda hänseendena ganska för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
