Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sagor - Då allmogen upptäcktes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konst upptäckte, at förekomma något annat. Jag håller före
det skulle vara et artigt argument, om någon af vidskeppelse
ville giöra en ansenlig sambling, och visa hvar ifrån hvar och
en först kommit."
Med rätta anmärker v. Sydow (Våra folkminnen 1919, s.
32), att Linné här föregriper Mannhardt, i det han upptäckt
överensstämmelsen mellan vidskepliga bruk, som han sett här
i landet, och sådana som han känner från den klassiska
forntidens litteratur. Genomförandet av detta program har låtit
vänta på sig intill våra dagar. Ett omfattande
insamlingsarbete med vetenskapliga synpunkter igångsattes under
förra hälften av adertonhundratalet av Gunnar Olof
Hyltén-Cavallius (1818—1889). Uppväxt i ett småländskt
prästhem i hjärtat av Värend var han från sin tidigaste barndom
förtrogen med allmogens seder och tänkesätt, — som vuxen
bereste han också andra trakter, särskilt i sitt kära Småland.
Intresset blev till studium, och i sin mandomstid gjorde han
rika samlingar av svenska folkminnen. Även i Stockholms
bondhärbärgen träffade den unge bibliotekarien bönder från
olika landskap och utfrågade dem om hemortens seder. På
detta vis förvärvade han en allsidig kännedom om svensk
allmoge, vars första frukt blev en samling folksagor ("Svenska
Folksagor och Äventyr" 1844), men som i övrigt ej blev
utnyttjad i den utsträckning, som han själv hade tänkt sig.
Först då han mycket mot sin vilja hade blivit tvungen att
mottaga en diplomatisk plats i Brasilien, väckte längtan
efter hembygden den slumrande skaparkraften, och han skrev
nu den bok, som framför allt har bevarat hans namn:
"Wärend och Wirdarna. Ett försök i Svensk Ethnologi" (1863
—68). I sin vetenskapliga anläggning stod denna bok under
Grimms inflytande, men genom sin kloka begränsning till ett
stoff, som författaren personligen behärskade, nämligen den
småländska bygd, varifrån han stammade, och som han hade
uppfattat med klart öga och djup känsla har denna bok blivit
klassisk och grundläggande för all forskning i svenska
folktraditioner.
Denna är numera i full gång. Tidskriften "Svenska
landsmålen" (sedan 1878) har under ledning av J. A. Lundell i
Uppsala gjort ett banbrytande arbete på dialektstudiets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
