- Project Runeberg -  Myter och sagor på väg genom världen /
166

(1925) [MARC] Author: Edvard Lehmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sagor - Allmogeliv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

intellektuella intressen. Och man skildrar en arbetare, som står
vid sitt knappnålshuvud och samtidigt sysselsätter sitt eget
huvud med sociala problem och ljusare utsikter för
mänskligheten.

Månne det egentligen blir tillfälle härtill? Den, som
kommer in i en modern fabrik, får närmast ett annat intryck.
Kanske den man, som arbetar i en piano fabrik, och som icke
har annat att göra än att måla ett flygelben, som oavbrutet
kommer glidande till honom på skenor — ja, kanske han
genom att göra samma arbete från morgon till kväll, dag
efter dag, samtidigt får tid att tänka på något annat, om icke
hans tanke snarare lärt att stå stilla under den evinnerliga
enformigheten, och om icke hans uppmärksamhet vant sig
vid att uteslutande samla sig kring den snabba expeditionen
av ständigt samma sak. Men tryckaren, som står vid en
snällpress, och som oavlåtligt skall se efter, att de
pappersark icke komma snett, som glida ned över satsen, och som
sedan läggas undan av automatiska järnfingrar; eller flickan,
som står vid en spinn- eller snörmaskin, och som skall sticka
in trådar varje gång de glida ut och emellanåt knyta ihop,
ständigt mect uppmärksamheten fäst först och främst på
maskinen och därnäst på sina egna fingrar, så att de kvickt fara
omkring bland de hastigt roterande maskindelarna; eller
mannen vid ångtröskan eller arbetaren vid maskinsågen
eller vid ånghammaren, för vilka det gäller livet, om de göra
sig skyldiga till ett ögonblicks fumlighet — de ha
sannerligen varken tid eller hjärna till annat än att se upp.

Och så allt detta stoj och larm av snurrande hjul, susande
remmar och bullrande maskiner, av roterande och
klapprande maskindelar, som fylla en dylik arbetssal! Det är
svårt att höra något där — även om det vore visdomsord,
som flyga från den ene till den andre av dessa arbetare.
Härtill komma alla dessa partiklar, som sväva omkring i luften,
garnfjun, glasdamm, sågspån eller järnfilspån — de sluta
allt till munnen på den, som har sina lungor kära, även om
han icke som glassliparen måste arbeta med bindel för
munnen. Och slutligen värmen och oset! Hur skulle en eldare
eller glasblåsare kunna få någon tid eller tanke över, så länge
han skall stå där och svettas och blott kan svalka sig då och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:36:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/myter/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free