- Project Runeberg -  Nathan Söderblom /
58

(1931) [MARC] Author: Tor Andræ
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från Trönö till Hudiksvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58

Jonas Söderbloms enkelhet och ursprunglighet, kanske
också en medveten avsikt att kväsa högmodsandan, om
där fanns någon, kom honom ibland att ålägga sonen
även sådant arbete, som enligt norralingarnas mening
icke passade för en prästson.

Då man hörde Nathan Söderblom på sina visitationer
tala med och till församlingens redliga allmogemän, måste
man förvånas över att denna kräsna kulturpersonlighet,
vetenskapsman och studiekarl kunde vara så osökt och
naturligt folklig. Nog betydde det åtskilligt både för hans
sunda verklighetssyn och för hans blick på de
kroppsarbetande klassernas villkor och tänkesätt, att han av
erfarenhet visste vad verkligt tungt fysiskt arbete vill
säga. Han visste något om hur världen ter sig för
mannen bakom plogen och på arbetslasset. Men själv kunde
han någon gång beklaga, att mycken dyrbar tid togs från
självständigt studiearbete under ferierna.

Vi ha hört skolkamratens omdöme om hans
personlighet under dessa år. Jag har haft ett långt och mycket
givande samtal med sextioåringen, som en gång tjänade
lissdräng i prästgården och var Nathans arbetskamrat
under ferierna. Den forne lilldrängen har blivit baptist
och har ingen svaghet för höga kyrkliga värdigheter.
Men hans beundran och vördnad för Nathan är äkta och
entusiastisk. Hurudan var han? Å, han var alltid så
glad och vänlig. Han brukade dikta små visor om
hästarna och om mig, och dem sjöng han under arbetet. För
se han var litet skaldisk av sig. Men glad var han. En
gång minns jag på ett bröllop, hur han sjöng visor och
roade allt folket, men då fadern kom in i rummet, blev
han tvärtyst. Men han var icke med om världsliga nöjen,
som ungdomarna har för sig. Han hade inte sådan
läggning. Hans bror var kanske friare, men det tror jag
inte Nathan visste, ty de hade respekt för Nathan, skall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nathan/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free