Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Studentåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
tacksam, ty föga anade väl någon då, att det tvekande
påbegj’nta verket skulle bli av så stor betydelse som
utvecklingen vittnat om. Det är som hade vi, för att tala
med Geijer, letts av en god genius vid handen. Det fanns
något av den första kärlekens låga i begynnelsen.»
Om den betydelse föreningen haft för den svenska
missionens historia behöver jag icke orda. De flesta av
svenska kyrkans missionärer och missionsledare
återfinnas i dess medlemsförteckningar. Men för Nathan
Söderbloms livsutveckling har den lilla föreningen, som
troget samlades i det gamla seminariehusets sal, tydligen
blivit bestämmande i en grad, som är verkligt
överraskande.
Man stannar särskilt vid två sidor av föreningens
verksamhet. Den ena är dess verkligt internationella
inriktning. Det kosmopolitiska draget hör till missionens
väsen, men här spåras även utan tvivel ett särskilt
personligt inflytande. Det härrör uppenbarligen från
föreningens energiske ordförande, Karl Fries, den blivande
generalsekreteraren i K. F. U. M. och redan nu en man
med internationella intressen och förbindelser. K. F. U. M.,
stiftat av en engelsk köpman, har från början präglats
av den kosmopolitiska företagarandan i Londons dockor
och kontor. För den, som har folk av alla språk och
färger till leverantörer och kunder, är det en självfallen
sak, att även en andlig rörelse bör inrikta sig på
internationell drift. Från K. F. U. M. stammar väl även den
amerikanska studentrörelsen med dess världsfamnande
erövringstankar, vars första vågor nu nå vårt land.
Uppsalaföreningen står i livlig kontakt med
systerföreningarna vid nordiska, tyska och engelska universitet.
Främlingar tala engelska och tyska vid föreningens
sammankomster, protokollet tillägger stundom med synbar
självkänsla: utan tolk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
