Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från Uppsala till Leipzig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
skåpens vinst. Har den någon gång synts ödeläggande
för trons liv, då har den begått ett fel mot sin egen ande,
visat bristande sinne för liv och verklighet. Lösen bör
därför vara: ej mindre vetenskap utan mera, djupare
verklighetssinne, allvarligare granskning. Då kan
vetenskapen icke undgå att erkänna religionens allvar och
betydelse.
Djupast fäste sig i minnet hans ord till de teologie
studerande. Man beklagar er så ofta i denna tid, man
beklagar er därför att I tjänen en förment utlevad sak —
kristendomen — eller en utlevad kyrka. »Nu, mina
herrar, tager jag till orda för att av hjärtat lyckönska eder
till edert närvarande studium, till att bedriva teologiens
studium på denna tid och till edert kommande kall.» Det
var nya signaler. Missmodets gråa dimma skingrades av
denna friska optimism. Den nye professorn blev för en
generation teologer och präster en doctor consolator, en
tröstare som gav mod åt försagda viljor. Teologien hade
som gamle Spelt så länge åkt på sista vagnen i tåget,
baklänges under en reträtt, som aldrig ville taga slut.
Nu hade marschriktningen ändrats. Nu bar det äntligen
framåt på nytt.
Att det nya programmet framställts betydde tills vidare
blott en ideell seger. Man må icke föreställa sig att dess
grundsatser slagit igenom i den fakultet Söderblom nu
kom att tillhöra. På sommaren 1901 hade han skrivit
till Bernhard Stade: »I Uppsala kommer jag att mötas
med mycken misstro från ortodoxt håll, d. v. s. från den
opportunistiska, halvt vetenskapliga, halvt
traditionalis-tiska riktningen inom fakulteten.» I sin kamp för
frisint-het och vetenskaplig anda hade han till en början icke
fakultetens flertal på sin sida.
År 1902 skulle en ledig professur i exegetik tillsättas.
Sam Fries sökte jämte tre andra forskare, av vilka Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
