Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Mannen och verket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310-
slå an, vill man väcka förvåning, och lyckas ingendera,
försöker man åtminstone chockera och förarga», för att
tala med Furneaux Jordan. Påstår någon, att Nathan
Söderblom var teatralisk i sådan mening? Vilken
betydenhet, som han i verkligheten icke ägde, skulle posen
tillförsäkra hans person? Vilken brist och tomhet skulle
han behövt maskera med ett anspråksfullt och
uppseendeväckande framträdande? Envar vet, vilken
otrevnad, vilken kyla och beklämning, som råder kring
människor, som behärskas av behovet att göra sig gällande,
av en evig protest mot omgivningens förmenta
underskattning. Det fanns ingen mera generös, okonstlad,
lättsam människa än Nathan Söderblom. I umgänget
med honom blev det — med den djupa vördnad vi ändå
hyste för honom — mången gång verkligt
förödmjukande att erfara hans frikostiga uppskattning, den
hänsyn han visade andras meningar och hans fina taktkänsla
mot en annan personlighet. Det låg verkligen icke för
honom att draga uppmärksamheten till sin person.
Men betyder det att vara skådespelare förmågan att
även i yttre framträdande och umgänge låta andlig
rikedom och skapande ursprunglighet komma till synes, då
var han en skådespelare av Guds nåde och brukade sin
konst till otaligas glädje och uppbyggelse.
Hans skönhetssinne, hans konstnärliga läggning hade
sin del i det intryck han gjorde. Han var för mycket
pliktmänniska, alltför fylld av etiskt patos för att kunna
göra esteticismen till livsåskådning. Men han hade djupt
sinne för skönhetsvärden av alla slag. På ett område —
musikens — hade han väl kunnat bli en utövande
konstnär av rang. Av de melodier han skapat, tillfälligt och
blott med tanke på hans närmaste, har åtminstone en,
melodien till Gerhardts sommarpsalm »I denna ljuva
sommartid», med ens vunnit den sjungande försam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
