Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Mannen och verket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311-
lingens hjärta. Under senare år spelade han rätt sällan.
Tiden räckte icke till. Förunderligt nog behöll han ändå
en betydande teknisk skicklighet. Han förvånade en
gång med sin kunnighet en gästande Olaus
Petriföre-läsare, professor Starkie. Professorn, som var god
violinist, ville spela med Söderblom som ackompagnatör.
Då han såg igenom sina noter, lade han undan ett stycke
Ärkebiskopen på 60-årsdagen — i sin karakteristiska attityd invid
bordet med hedersgåvorna.
av Paganini såsom allt för svårt i pianostämman för att
spelas a prima vista. Till hans häpnad yrkade
ärkebiskopen just på det stycket och utförde det med glans.
Bach och Beethoven spelade han helst, men älskade även
gammal protestantisk kyrkomusik. Schiitz satte han
särskilt högt, han värderade den starka dramatiska
livfullheten i hans musik. Den sköna växelsången för två
körer: »Kommen till mig» var honom framförallt kär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
